Tomten och byggstarten
Släkten Oxenstierna hade sedan Erik XIV:s dagar ägt en tomt nordväst om slottet (A på bilden nedan), ungefär där det oxenstiernska annexet ligger idag. Det var Axel Oxenstiernas farfar Gabriel Kristersson Oxenstierna som hade fått den i donation av kungen. När han dog år 1597 gick den i arv till Axel Oxenstierna som då var bara 14 år gamal.
Oxenstiernska tomten på 1650-talet. Rekonstruktion av StockholmGamlaStan baserat på karta av J.Holm och utredning av Stadsingejörskontoret. A: Ursprungliga Oxenstiernska tomten från 1530-talet. B: Inköpt tomt år 1625. C: Inköpt tomt år 1634 från Knut Posse. 1: Ursprungliga Oxenstiernska huset. 2: Husets rundtorn. 3: Förrådsbyggnader. 4: Huvudentré. 5: Platsen för nuvarande Oxenstiernska palatset.
På tomten fanns en byggnad, ett borgliknande hus med rundtorn (1-4 på bilden ovan), som var medeltida och inte alls modernt som de byggnader som nu uppfördes i staden. Det var i detta hus som Axel Oxenstierna bodde under större delen av sin livstid och först år 1652 påbörjades bygget av det nya palatset, endast 2 år före hans död.
Ovan nämnda tomt var dock ej tillräckligt stor (samt för oregelbunden) för det tilltänkta palatset och därför köpte Axel Oxenstierna år 1625 upp en angränsande tomt inkl. stenhus (B på bilden ovan) som låg vid Helvetesgränd, nuvarnade Prästgatan. År 1634 köpte han ett hus med tomt ägt av Knut Posse (C på bilden ovan) som låg söder om det förra.
Byggnationen påbörjade troligen år 1652, helt säkert senast år 1653, och skulle aldrig färdigställas då Axel Oxenstierna dog år 1654. Bygget togs över av hans son Erik Oxenstierna men när han dog, endast 32 år gamal, år 1656 avstannade bygget och blev aldrig färdigställt. Se bilden ovan hur det var tänkt att det skulle se ut.
Arkitekten
Jean de la Vallée eller Nicodemus Tessin d.y? Sannolikt är palatset ett verk av Jean de la Vallée. Palatset är en del i Vallées förslag till ombyggnaden av Stockholms slott samt den omgivande stadsbebyggelsen. Enligt detta förslag skulle slottet på de västra och södra sidorna omges av ståtliga ämbetsbyggnader och privatägda palats och Axel Oxenstiernas palats var ett av dessa.
Palatset var planerat att bestå av 2 flyglar, varav den nuvarande södra hörnflygeln (paviljongen) är det enda som färdigställdes. Mellan dessa skulle en sammanbindande länga i samma höjd byggas med ett utskjutande parti på mitten. Se bilden överst på sidan.
Palatsets arkitektur är inspirerad av romersk konst och tillhör senrenäsansen med sina klara färger, starka gester mm. Vallée kom hem från sin resa till Italien och Frankrike år 1650 och med inspiration av denna resa uppförde han bl.a. 2 st triumfbågar i papp och trä till drottning Kristinas kröning den 20:e oktober år 1650. Dessa var de första exemplen på romersk manierism i Stockholm och följdes sedan av fler förslag men endast detta palatset fullbordades i samma romerska stil.
Troligen var det Palazzo Borghese från början av 1600-talet som inspirerade Vallée då det finns betydande likheter mellan dessa två.
En för Vallée typis detalj som finns även på det Oxenstiernska palatset är de runda fönstren i trapphuset. Se bilden nedan.
Trapphuset i Axel Oxenstiernas palats: Copyright © Statens fastighetsverk. Foto: Alexandru Babos
Bygget
År 1653 var palatsbygget, enligt flera skrifter, i full gång, kanske startades det redan året före. Bygget leddes av Jean de la Vallée personligen då de lokala hantverkarna aldrig byggt i den arkitektstil (romersk senrenäsans) och gjorde lätt misstag.
Hovjunkare Ambrosius Palmbaum ansvarade för byggets ekonomi och materialanskaffning samt rapporterade framskridandet till Axel Oxenstierna.
I oktober år 1653 hade man nått det tredje bjälklaget men vid Axel Oxenstiernas död 28:e augusti år 1654 var bygget fortfarande inte under tak. Det skulle dröja till år 1658, 2 år efter Erik Oxenstiernas död, före taket skulle kopparläggas och då första efter att arvingarna fått av staten Axel Oxenstiernas innestående lön utbetalad.
Axel Oxenstiernas palats enligt Suecia antiqua et hodierna
De totala kostnaderna för palatsbygget uppgick till 38.875 daler kopparmynt varav 1.600 daler kopparmynt var ersättningen till Jean de la Vallée. Se den färdiga flygeln på bilden ovan, delen till höger kom aldrig att byggas.
Ägare och hyresgäster
Efter Erik Oxenstiernas död år 1656 ägs palatset av släkten Oxenstierna fram till år 1744
År 1668 - 1680 (flyttar den 11:e februari år 1680) finns här Riksens Ständers Bank (Riksbanken) vilket också gör att till långt in på 1800-talet kallas huset ibland för "Gamla bancohuset".
År 1744 köper staten palatset från släkten Oxenstierna och sedan dess har olika statliga myndigheter bott i palatset.
År 1755 hade Utrikesexpeditionen (Utrikesdepartementet) lokaler i palatset, bl.a. i form av en praktsal 2 trappor upp. År 1819 delades denna stora sal upp i två delar i samband med en renovering. Sina huvudlokaler hade Utrikesexpeditionen på denna tid i slottet.
År 1904 har Statistiska centralbyrån sin lokaler här.
År 1917 flyttar Finansdepartementet in i palatset. Året efter köpte staten in även det intilliggande Beijerska huset för att få den nödvändiga platsen. Båda husen utgör numera en enhet internt med mellanliggande passager.
Från mitten av 1900-talet fram till år 1993 finns Utbildningsdepartementet i palatset.
Från år 1993 till år 2008 finns här Statens fastighetsverks distriktskontor. Det är också Statens fastighetsverk som idag äger palatset. |
Palatsets utformning
Axel Oxenstiernas palats 2008. Foto: Okänd
Palatset består av två källare under mark och 6 våningar ovan mark samt ett mindre vindsutrymme. Se palatset i genomskärning nedan.
Av de 6 våningarna ovan mark är 2 st s.k. mezzaninvåningar (halvvåningar) och högst upp finns en s.k. attikavåning. Varje våningsplan ovan mark är ca 120 - 140 kvm. Se våningsplan 2-5 nedan.
Alla bilder ovan visande våningsplanen samt genomskärningsbilden tillhör Statens fastighetesverk och får ej kopieras utan deras tillåtelse.
Bottenvåningen och första mezzaninvåningen är rusticerade och ger palatset en känsla av en hög sockel att stå på. Den övriga fasaden är rödfärgad och här ser man att våningslisterna och slutstenarna över fönstren är reliefhuggna vilket ger tydlig anknytning till den italienska stilen. Under den översta fullhöjdsvåningens fönster ser man fruktfestånger.
Notera att riksäpplet sitter ovanför varje fönster i fullhöjdsvåningarna och dessa symboliserar rikskanslerämbetet som såväl Axel Oxenstierna som hans son Erik Oxenstierna innehade. Detta är annars en kunglig symbol som endast kungen får använda.
Varje våningsplan, förutom våningsplan 5 (attikavåningen) rymmer ca 4-5 rum och i det ursprungliga palatset var det tänkt att Axel Oxenstiernas privata våningar skulle vara i ena flygeln medan ämbetsverken skulle finnas i den andra flygeln. I den stora mellanliggande byggnadskroppen skulle representativa utrymmen finnas.
I den övre mezzaninvåningen (plan 3) fanns från början Axel Oxenstiernas stora bibliotek. Detta stod färdigt år 1659. Det flyttades senare till kungliga biblioteket.
En intressant uppgift om mezzaninvåningarna är att där hade kungens pager sina lokaler under många år ända fram till början av 1800-talet.
I attikavåningen (plan 5) fanns ursprungligen arkivet men har sedan dess byggts om till större konferensrum, kök och pentry samt hygienutrymmen.
Palatset har också flera passager till det Beijerska huset vilket ligger vägg i vägg nedanför palatset på Storkyrkobrinken.
Originaltaket gick förlorat i samband med en renovering i början på 1800-talet, på detta höga valmade sadeltak fanns det 5 stycken förgyllda riksäpplen. Se bilden överst på sidan. I samband med denna reovering av fastigheten försvann också de orginella rundfönstren i attikavåningen och Axel Oxenstiernas namnchiffer som fanns mellan fönstren.
|
