Helgeandshuset grundas
Det första helgeandshuset i Sverige grundades av Andreas And, domprost i Uppsala, efter en donation av stormannen Johan Ängel. Helgeandshuset i Uppsala började byggas på 1290-talet och som förebild hade kanske Andreas And "Hotel-Dieu" (Hospital) i Paris från sin studietid där.
År 1301 omtalas Helgeandshuset i Stockholm ur ett testamente av Karl Gregersson* (hans far Gregers var en oäkta son till Birger Jarl) vilket är första gången Helgeandshuset i Stockholm nämns i skrifterna. Det innebär att det byggdes före år 1301, vi vet bara inte när.
År 1318 testamenterar hertigarna Erik och Valdemar 20 mark till Helgeandshuset i Stockholm och samma summa till andra helgeandshus i landet. Redan tidigare hade dock hertig Valdemar skänkt marken på den östra delen av Helgeandsholmen till Helgeandshuset. Denna mark på ön "Helghaanzholm" fridlyser ärkebiskopen Olaus Beronis år 1320 och det är första gången som ön Helgeandsholmen nämns i skrifterna.
* Testamentet gav Helgeandshuset 3 mark penningar.
Helgeandshusets uppgift
I helgeandshusen vårdades sjuka och dessutom fanns möjlighet för gamla, som hade råd, att bo där på sina äldre dagar. En kombination av äldreboende och sjukhem m.a.o. (Jfr Hospital som denna tiden vårdade i stort sätt endast spetälska).
Antalet sjuka som omhändertogs var troligen inte flera än max 20-25 st på en gång och motsvarande antal åldringar. Totalt max 50 personer plus personalen. Det kan ha funnits platser för föräldralösa barn men någon säker uppgift om detta finns ej.
Personalen leddes av två föreståndare (de första kända är Nils Pral och Hans von Herken år 1419) som utnämndes av stadens råd och hade det direkta ansvaret för verksamheten och ekonomin. Redovisningen av finanserna skedde en gång om året på S:t Valborgs tid (1:a maj) och om det då visade sig att året varit en förlust så täcktes underskottet genom en kollekt i stadens kyrkor.
I kapellet fanns det en s.k. Kaplan (kapellpräst) som höll i gudstjänster, andakter mm samt även kunna ge sista smörjelsen och vara bikfader för de som vistades där. I kapellet har även andra händelser ägt rum.
Dag till dag verksamheten leddes av en s.k. Syssloman som också ansvarade för Helgeandsgårdens anläggningar utanför Helgeandsholmen. Det var ca 25 st s.k. landbohemman samt avelsgården på Östra Liderne (motsvarande där Stockholms Universitet ligger idag).
Övrig personal bör ha varit en redsven (förestod skafferi mm), en matmor (ansvarig för köket), en läkare, ett antal kökspigor, andra pigor, drängar, en badstugukarl samt ev. hantverkare. Totalt kanske ett 15-tal personer.
En detalj om de intagna på Helgeandshuset, både sjuka och gamla, är att de inte fick skriva testamente. All kvarlåtenskap skulle nämligen tillfalla Helgeandshuset.
Ville någon lämna Helgeandshuset så gick det bra mot att han/hon betalade för sitt uppehälle under den tid som han/hon vistas där. Detta var dock ytterst ovanligt.
Helgeandshuset rivs
År 1531 upphör verksamheten på Helgeandsgården, den flyttas då över till det tomma Gråbrödrakonventet. Läs mer om detta under rubriken "Gråbrödrakonventet" i menyn till vänster.
Efter 1531 byggs den östra försvarsmuren på Helgeandsholmen som då säkert tagit en stor del av anläggningens mark i anspråk. År 1604 rivs slutligen Helgeandshuset för att så småningom lämna plats för en ny stadsplan med bl.a. palatsbyggen på ön.
|
Helgeandshuset utseende och läge
Helgeandshuset låg på nuvarande Helgeandsholmen som fått sitt namn just efter detta hus. Det var i själva verket inte bara ett hus utan flera stycken men huvudbyggnaden har fått namnet "Helgeandshuset". Vi kallar i fortsättningen hela anläggningen för "Helgeandsgården".
Helgeandsgården låg på den östra delen av Helgeandsholmen längs Norrbrogatan nära Norreport. Den bestod sannolikt av:
En huvudbyggnad som låg där den Östra Riksdagshuset ligger idag och kunde m.a.o. inte grävas ut i samband med den stora utgrävningen åren 1978 - 1980 på Helgeandsholmen (själva utgrävningen gick i folkmun under namnet "Riksgropen"). Sannolikt var den byggd av sten/tegel.
Den stora salen på första våningen i helgeandshuset i Beaune (Salle de soin hospices de Beaune). Foto: Wikipedia
På huvudbyggnadens första våningen fanns det en stor öppen sal i husets centrala del för det fattiga och sjuka. Kvinnornas sängar stod längs ena väggen och männens längs den andra och själva salen var direkt i anslutning till kapellet så att de fattiga och sjuka på det viset kunde delta i gudstjänsterna. Se bilden ovan från helgeandshuset i Beaune där också kapellet längs fram i salen syns.
På huvudbyggnadens andra våningen eller i eventuella flyglar fanns bostäder/rum för de åldringar som mot betalning bodde där. Priset för att få bo där motsvarade ungefär var ett stenhus i staden kostade (få människor hade råd med ett stenhus) men då fick man bo där livet ut och mat ingick. I anslutnng till deras bostäder/rum fanns också en konventstuga (en matsal) där de intog sina måltider.
Övriga byggnader på Helgeandsgården var en kvarn och badstuga som nämns i skrifterna. Dessutom måste en rad ekonomibyggnader ha funnits t.ex. kök, visthusbodar, stall, fähus mm. Dessa är dock inte nämnda i några skriftliga källor.
Inom Helgeandsgårdens område fanns också en kyrkogård, här begravdes sannolikt de som bodde på anläggningen. Den började säkert att användas redan på 1320-talet då ärkebiskop Olof utfärdade skyddsbrevet. År 1531 upphörde dock kyrkogården samtidigt som hela verksamheten flyttades.
I Helgeandshuset har förutom det som beskrivs under rubriken "Helgeandshusets uppgift" till vänster även andra händelser ägt rum.
Den 14.e oktober år 1434 förhandlade kung Erik (Erik av Pommern) med det svenska riksrådet om fred vilket sluts.
År 1471 förhandlade kung Kristian I med det svenska Riksrådet under Sten Sture d.ä. i Helgeandshusets kapell om Sveriges kapitulation (vilket ej skedde utan resulterade i slaget vid Brunkeberg den 10:e oktober år 1471). |
