När grundades Stockholm?
Det var inte år 1252, som är det officiella årtalet, som Stockholm grundades. Detta skedd istället högst sannolikt vid en annan tidpunkt. Men låt oss titta närmare på de fakta som finns.
I augusti år 1187 seglade en stor flotta av fartyg med kareler/hedningar in genom Norrström på väg till Sigtuna, Sveriges då största och enda stad. De brände och skövlade Sigtuna samt dödade en stor del av befolkningen inklusive ärkebiskop Johannes. Detta enligt Olaus Petri i hans krönika "En Swensk Cröneka" från 1530/1540-talet.
I de s.k. Visbyanalerna som skrevs ner i franciskanerklostret i Visby ca år 1420 berättas om samma plundring och skövling av Sigtuna år 1187 samt dessutom att då anlades Stockholm "tunc ciuitas Stokholmensis edificata est".
Här kan vi vara tämligen säkra på att Sigtuna skövlades och brändes år 1187 då det beskrivs i flera oberoende källor. Här har vi också ett tidigast datum för Stockholms grundande. Låt oss fortsätta granska fakta.
Skyddsbrev för Fogdö kloster år 1252. Foto: Stockholms stadsarkiv
I juli år 1252 undertecknar (sigillen som hänger under brevet) Birger Jarl och hans son kung Valdemar ovan skyddsbrev för Fogdö (Vårfruberga) nunnekloster i Fogdö socken nära Strängnäs. Det innebar att klostret kom under kungens beskydd och slapp betala skatter mm. Det intressanta är dock orden mitt på sista raden "dat Stokholmiae". Det är första gången som Stockholm nämns i en skrift.
Den 19:e augusti år 1252 skriver Birger Jarl tillsammans med Ärkebiskop Jarler (ärkebiskop 1236 - 1255), till allmogen i Attundaland att de skulle betala sitt tionde till domkyrkan. Även detta brev är daterat i Stockholm.
Ovan två brev bekräftar att år 1252 finns staden Stockholm. Nu vet vi att någon gång mellan år 1187 och år 1252 grundläggs Stockholm och det är faktiskt allt vi vet om tidpunkten.
Varför grundades Stockholm?
Enligt ovan så grundades Stockholm någon gång mellan åren 1187 och 1252. Orsaken var enligt Erikskrönikan (läs mer om det till höger) att försvara mälarlandskapen mot anfall från öster som det år 1187 när Sigtuna brändes till grunden.
Detta är en sannolik förklaring då enda vägen in och ut i mälaren på den tiden var söder eller norr om Stadsholmen vilket då utgjorde en perfekt plats att bygga försvaret på. Här byggdes också en kastal med pålspärrar i Norrström som troligen föregick själva stadsbyggandet..
Det var också så att den s.k. Göta landsväg (läs mer om Göta landsväg till höger) passerade över Stadsholmen och var det enda övergångsstället över Mälaren öster om Strängnäs/Enköping. Göta landsväg var den enda vägen mellan de östra delarna av Svealand och Götaland och att kontrollera denna väg var av stort inrikespolitiskt intresse.
Slutligen så hade också Birger Jarl på 1250-talet starka skäl till att utveckla Stockholm och dess försvar då han på 1240-talet (bl.a. vid slaget vid Sparrsätra i Åsunda år 1247 mot Holmger Knutsson) hade legat i konflik med stormännen i Svealand om makten i riket. Att då kontrollera Stockholm gav honom ett starkt kort om makten i området.
Vem grundade Stockholm?
Nej det var inte Birger Jarl och det är okänt i skrifterna vem det var förutom nämnda Birger Jarl år 1252.
Troligen togs beslutet att anlägga försvarsanlägningar på Stadsholmen av kungen eller av stormän boende i mälardalen någon gång efter år 1187 men före år 1252. Någon av dessa kungar kan det ha varit:
- Kung Knut Eriksson, (kung 1169 - 1196)
- Kung Sverker den yngre, (kung 1196 - 1208)
- Kung Erik Knutsson, (kung 1208 - 1216)
- Kung Johan Sverkersson, (kung 1216 - 1222)
- Kung Erik Eriksson, (kung 1222 - 1229, 1234 - 1250)
- Kung Knut den långe, (kung 1229 - 1234)
|
Hur såg Stockhom ut när det grundades?
Bilden ovan ger en idé om hur det kan ha sett ut när man började bygga försvarsanläggningarna på Stadsholmen. Det som saknas på bilden är Göta landsväg som gick tvärsöver ön från söder till norr samt pålspärrarna i Norrström (vänster på bilden ovan).
Sannolikt så började bebyggelsen med kastalen som syns på bilden ovan samt pålspärrarna. Till detta kom säkert ett antal mindre vakthus av olika slag. Den permanenta bebyggelsen kom säkert efterhand som antalet vakter på ön ökade. Med den permanenta bebyggelsen kom också bryggor, lador, åkermark mm samt i förlängningen någon form av enklare mur för att försvara dessa. Det bästa försvaret var säkert i närheten av kastalen med dessa starka stenmurar mm och därför koncentrerades bostadshusen mm dit.
Detta stämmer väl överens med de tidigaste fynden som gjorts på Stadsholmen som ligger just runt den plats där kastalen stod, i mitten av den nuvarande Inre borggården på Slottet. Dessa arkeologiska fynd har daterats till sekelskiftet 1100/1200-talet.
Göta landsväg
Göta landsväg var den huvudväg som förband de östra delarna av Svealand med Östergötland. Den gick från norra Stockholm och Uppsala ner till Götaland via Södertälje. Den fanns på plats före Stockholm.
Göta landsväg genom grynkvarnsparken (Johanneshov i Södra Stockholm). Foto: Holger Ellgaard, 2008.
Vägen fick namnet Göta landsväg på 1250-talet när den gamla tingsvägen med samma sträckning blev en del av in- och utfartsvägarna till Stockholm. Den gamla tingsvägen hade i första hand gått till Svartlöten (Alby) där ting hölls varje vår och höst.
Göta landsväg var den i särklass viktigaste kommunikationsleden i nord sydlig riktning fram till 1600-talet när den "Nya landsvägen" byggdes. Här transporterades allt på häst och vagn till och från staden.
Den delen av Göta landsväg som gick över Stadsholmen kom att kallas Västra allmäningsgatan (Västerlånggatan) och är Stockholms äldsta bevarade gata.
Det finns bevarade delar av Göta landsväg (förutom Västerlånggatan) , bl.a. i Grynkvarnsparken som syns på bilden ovan.
Erikskrönikan
Under rubriken "När grundades Stockholm" till vänster nämner vi inte Erikskrönikan och dess berömda ord:
- Slikan wanda lägde han
birger jerl then wise man
han loot stockholms stad at byggia
mz dighirt with oc mykin hyggia
eth fager hwss ok en godhan stadh.
Det betyder ungefär att "Den vise mannen Birger Jarl i Stockholm lät bygga ett fagert hus och en god stad. Orsaken till stadsbygget var att försvara mälarområdet från anfall från öster som det år 1187 när Sigtuna brändes och ärkebiskop Johannes dödades.
Erikskrönikan är skriven på 1320-talet när Birger Jarls sonsonson Magnus Eriksson ännu är omyndig, han blir krönt till kung år 1336.
Orsaken till att vi inte nämner denna kända och ofta citerade krönika i samband med Stockholms grundande är att den inte stämmer in med de fakta som presenteras under rubriken "När grundades Stockholm".
Vad som troligen avsågs med "loot stockholm stad at byggia" var istället att Birger Jarl lät utveckla Stockholm till en betydande stad och inte bara en försvarsanläggning med en mindre bebyggelse, vilket den troligen var före Birger Jarls agerande.*
* Detta antagande är redaktionens eget och har inte stöd i några skrifter.
|
