Franska reformerta kyrkan

År 1747 bildades den första franska reformerta kyrkan i Sverige men redan drygt 200 år tidigare hade man lämnat in den första ansökan till kungen för att få fri religionsutövelse i Sverige. Den gången blev det avslag, läs mer om detta nedan.

Franska reformerta

Med grund i den kristna reformationsrörelsen i Schweiz på 1520-talet och Jean Calvin kom de s.k. franska reformerata (kallas också för kalvenister efter Jean Calvin) till Sverige på 1560-talet då Dionysius Beurreus, år 1564, lämnade in en ansökan till Kung Erik XIV om rätten till fri religionsutövning i Sverige. Denna ansökan blev dock avslagen p.g.a. motstånd av bl.a. ärkebiskopen Laurentius Petri.

Den reformerta läran har ingen central ledargestalt som t.ex. Påven för den katolska kyrkan utan är mer lik den protestantiska kyrkan med en ledning för varje land.

Den ligger nära den protestantiska men skiljer sig på 5 punkter; Ställningen till skriften, Predestinationen, Sakramentslära, Kristologi samt Kyrkobegreppet.

Det framförallt skillnaden i Sakramentsläran och Kristologi som har varit den stora stötestenen mellan protestantismen (lutheraner) och de reformerta. Denna skillnad var också den största orsaken till att den inte tilläts utövas fritt i Sverige under en lång tid.

År 1617 kom en fransk reformert, Jean Bédoir, till Stockholm och la grunden till den franska reformerta kyrkan i Sverige även om den på inte sätt var officiellt godkänd.

Senare på 1680-talet anlände franska reformerta i större antal till Sverige då de flydde undan förföljelserna i Frankrike på alla icke katolska vid denna tid. Kung Karl XI förbjöd dem att utöva sin religion men de fick en tillflykt hos de brittiska pressbyterianerna där de i en tvåspråkig församling (i den engelska ministerns hus) verkade fram till 1700-talets början då Kung Karl XII tillät en större frihet.

År 1747 utfärdades en kunglig förordning, på ständernas rekommendation, där alla tillhörande engelska- och franska reformerta kyrkan tilläts fri religionsutövning i Sverige. Man tilläts också att i kuststäder (utom i Karlskrona) bygga egna kyrkor.