Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Synagogan i Gamla Stan i Stockholm

De första judarna kom troligen till Sverige under 1500-talet men det var först då Kung Gustav III bjöd in judar till landet för att lära svenskarna "Ett genuint handelsvett" som antalet ökade. År 1774 kom den judiska sigillgravören Aaron Isaac från Tyskland på inbjudan av kungen och han grundade den första judiska församlingen. Läs mer om det och annat nedan.

Bild på Synagogan

 

Information om Synagogan

Själagårdsgatan 19
GPS: 59.32388, 18.07296

 

De första judarna i Sverige

De första judarna kom troligen till Sverige redan på 1500-talet men vid denna tidpunk var judendomen inte tillåten utan enda sättet för en jude att bli svensk medborgare var att konvertera genom ett s.k. judedop.

Den första namngivna juden i Sverige var troligen Baruch Nehemias (Benedictus de Castro) som blev drottning Kristinas livmedikus år 1646.

På 1770-talet öppnade Kung Gustav III dörren för judar att komma till Sverige och få medborgerliga rättigheter utan att konvertera. Detta kom att regleras i det s.k. Judereglementet "Kongl. Commerce-collegii reglemente för dem af Judiska nationen, som vilja hit i riket inflytta och sig här nedsätta" från den 27:e maj år 1782.

Judarna fick bosätta sig i 3 städer, Stockholm, Göteborg och Norrköping och där bedriva gross- och minuthandel, skeppshandel samt äga fabriker. Dessutom fick man utföra hantverk som gravyr, instrumentmakeri och ädelstenssliperi. Judarna fick endast gifta sig med andra judar och kunde inte bli riksdagsmän.

Redan år 1779 utsågs Berndt (Berische) Meyer till den första rabbin i Stockholm. Han erfteräddes dock redan år 1780 av Levin Hirsch. som den 2:a juni år 1783 utsågs till den första överrabbin i Sverige. Levin Hirsch kom till Sverige år 1780 och redan då ansökte församlingen om att han skulle bli överrabbi men den ansökan avslogs. Ansökan år 1783 antogs men i praktiken fick han inte domsrätt över några andra församlingar än den i Stockholm.*

År 1838 upphävdes Judereglementet och judarna fick "vanliga" svenska medborgerliga rättigheter med några mindre inskränkningar som försvann år 1870.

*Uppgifter från Stockholms judiska församling

 

Aaron Isaac

Aaron IsaacAaron Isaac. Målning av okänd

År 1774 anländer Aaron Isaac (1730 - 1816) till Stockholm från Butzov i Tyskland. Han är en tysk sigillgravör och köpman och den första juden i Sverige som får tillstånd att bosätta sig i landet utan att konvertera.

Han grundar år 1776 den första judiska församlingen med totalt 10 st medlemmar (vuxna män). Den första församlingslokalen inrättas den 12:e maj år 1787 av överrabbin Hirsch Levi i Sjöbergska huset vid Köpmantorget, detta hus låg i kvarteret Aceton som revs på 1820-talet.

Han grundar också den första judiska begravningsplatsen vid Aronsberg på Kungsholmen den 10:e juli år 1776. Namnet kommer från hans förnamn och han själv är begravd där.

 

Synagogan

År 1790 gav Gustav III den judiska församlingen i staden rätten att fritt utöva sin religion i en egen synagoga. Den första synagogan inrättades den 12:e amj år 1787 i ett rum vid Köpmantorget.

Redan 8 år senare den 1:a maj år 1795 fick församlingen möjligheten att hyra övervåningen i den gamla auktionskammarens hus vid Tyska Brunn, Själagårdsgatan 25, på 25 år. Redan år 1812 köper man dock hela fastigheten av staden.

Huset hade tidigare rymt stadens gäldstuga (bysättningshäkte) på 1600-talet för att tas över av auktionskammaren åren 1674 - 1790. Det användes också av bondeståndet fram till år 1755 i samband med att riksdagarna hölls i staden.

Huset renoverades år 1829 och fick då det utseende som beskrivs nedan.

Helgedomen

SynagoganRummet och läktaren på 1930-talet. Foto av okänd

Helgedomen hade 4 st. stenpelare och 4 st. pilastrar och mellan pelarna fanns arkadbågar.

På den östra väggen fanns tavlor med Mose lag uppsatta medan det på den västra väggen var fönster ut mot Tyska Brunnsplan.

Läktaren

I den norra delen av helgedomen byggde man en läktare för kvinnorna, den syns ännu idag om man tittar in genom fönstren. På framsidan av läktaren fanns en snidad barriär (räcke) med i underkant runda ornament med motiv från gustavianska bronsbeslag.

I huset, förutom helgedomen, fanns också bostäder för synagogans klockare och kantor. Här öppnas också den judiska skolan för pojkar år 1835 och den judiska skolan för flickor år 1841.

År 1870 flyttade man från Själagårdsgatan 19 till den nybyggda synagogan på Wahrendorffsgatan. Huset blev då sjömanskyrka fram till år 1890 och sedan Nicolai polisstation till år 1972. Idag är det främst kontor.



Test