Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Svartbrödraklostret i Gamla Stan i Stockholm

Dominikanerorden fick år 1343 en donation av kung Magnus Eriksson med både, mark, medel och byggnadsmaterial för att bygga ett konvent på den södra delen av Stadsholmen. Konventets kyrka blev den största vallfärdningsplatsen i Sverige under lång tid tack vare altartavlan "Helga lösen" där över 100 inträffade mirakel registrerades i skrifter. Läs mer om detta och mycket mer nedan.

Bild på Svartbrödraklostret

 

Information om Svartbrödraklostret

Södra Benickebrinken 4
GPS: 59.323338, 18.073432

 

Konvent, kloster, bröder, munkar.

På många ställen och i vardagligt tal säger man ofta svartmunkklostret och svartmunkar. Detta är dock inte korrekt och på webbplatsen använder vi därför genomgående den korrekt benämningen, konvent och bröder.

Ett konvent skiljer sig från ett kloster på det viset att personerna där kallas bröder eller systrar och tillhör en s.k. provins där det kan finnas flera konvent (kan till storleken omfatta ett helt land). Bröderna eller systrarna kan röra sig fritt mellan de olika konventen och i hela provinsen.

Ett kloster (jfr. med det engleska order "closure" som betyder ungefär "stängd") är inte öppet mot omvärlden och personerna där kallas för munkar eller nunnor. Dessa lever avskilt från samhället runt dem med få eller inga kontakter. Munkarna eller nunnorna tillhör det enskilda klostret.

 

Dominikanerorden (Svartbröderna)

Dominikaner

Dominikanerorden instiftades år 1215 av Domingo de Guzmán, helgonförklarad år 1234 som Dominicus. Bröderna kallas också för Svartbröder efter den svarta dräkten de bär.

Svartbröderna är en s.k. tiggarorden som förkunna total fattigdom. Svartbröderna är också nära förknippade med Inkvisitionen som grundades i behovet inom den katolska kyrkan att kontrollera kättare. En av deras mindre positiva drag är att de var drivande bakom massmorden på katarerna i södra Frankrike åren 1209 - 1244. Svartbröderna lägger stor värde på vetenskaplig utbildning och har därför haft en stor påverkan på universitetsväsendet.

Svartbröderna kom till Sverige år 1228 när de grundlade konventet i Visby, första konventet på fastlandet grundades i Skänninge år 1237. I Stockholm köpte de ett hus vid den södra bron redan år 1288 men de grundade sitt konvent först år 1343 (efter Påven Clemence VI gett sitt tillstånd) och det kan förklaras genom hur de prioriterade var sina konvent skulle finnas.

Svartbröder etablerade sina konvent i första hand i städer där den politiska beslutanderätten fanns, typ huvudstäder, provinshuvudstäder etc. Stockholm på 1200-talet grundades som en försvarsplats- och handelsplats/stad. Det är först på 1300-talet som Stockholm får en mer betydande politisk roll då kungen vistas där oftare.

 

Svartbrödraklostret i Stockholm - Grundandet

År 1289 kom de första svartbröderna till Stockholm, de tillhörde konventet i Sigtuna och behövde någonstans att bo när de vistades i Stockholm. De köpte ett hus vid Söderbro och det skulle dröja fram till år 1336 innan de fick sin mark i staden av kung Magnus Eriksson. Efter ytterligare en väntan på 7 år fick det slutligen år 1343 tillstånd av påven Clemens VI att börja bygga sitt konvent.

Konventet byggdes på den södra sidan av Stadsholmen motsvarande kvarteret Venus och sydöstra delarna av kvarteret Juno. På Tyska stallplan och närliggande Prästgatan kan man idag se markeringar i gatstenen som visar sträckningen av en del murar mm i konventet.

Kung Magnus skänkte inte bara platsen och medel utan också det s.k. södra tornet att använda som byggnadsmaterial. Läs mer om det Södra tornet under rubriken "Försvar" i menyn till vänster.

Man började bygga sitt kloster och klosterkyrka omgående år 1343 men bygget gick tydligen långsamt för år 1401 lovade påven avlat (efterskänkning av begångna synder) till dem som hjälpte till att färdigställa byggnationen. År 1407 förstördes dock stora delar av byggnaderna av en stor brand men byggdes snart upp igen.

 

Svartbrödernas verksamhet.

Antal personer vid konventet är okänt men borde ha varit minst lika många som de vid gråbrödrakonventet på riddarholmen, d.v.s. ca 150 st.

Förutom att fira mässan, be och delta i andaktsövningar så deltog bröderna i stadens verksamhet. När prästen eller kaplanen i Storkyrkan eller Slottskapellet har olika skäl inte kunde hålla mässan där tjänstgjorde ofta en prästbroder som vikarie.

Svartbröderna var organiserade i provinse där varje provins innehöll flera konvent. Bröderna tillhörde provinsen och inte det enskilda konventet och kunder därför färdas fritt mellan de olika konventen. De kunde också röra sig fritt ute i samhället där de bl.a. predikade, undervisade mm.

Varje år gjorde en del av bröderna den s.k. terminen, det var en tiggarresa som gjordes runt om i städer och samhällen besöktes för att sprida den kristna tron mm.

Under unionstiden, åren 1389 - 1521, skedde en rad möten i svartbrödernas lokaler. Det var t.ex. här som Karl Knutsson utsågs till Rikshövitsman år 1436 (Rikshövitsman motsvarar ungefär att vara överbefälhavare för armén).

År 1501 valdes Sten Sture d.ä. till Riksföreståndare för andra gången i konventets kyrka.

En gata i Gamla stan är än idag uppkallad efter dem, Svartmangatan. Gatan sträcker sig mellan den centrala delen av Stadsholmen och den södra delen där konventet låg. Det var helt enkelt så att det var främst via denna gata som bröderna gick till och från t.ex. Stortorget och andra ställen.

 

Klosterkyrkans mirakel

Helga lösenDetalj av Svarbrödraprions sigill som hade en avbildning av Helga Lösen

Klostrets mest kända föremål var altarbilden "Helga Lösen" (se bilden ovan) som ansågs ha speciella krafter att bota sjuka mm. Människor vallfärdade till klostret för att be om bot och bättring och mirakel inträffade vilka alla registrerades.

Den som registrerade alla mirakel för eftervärlden var svartborder Gregorius Holmiensis som år 1407 såg en brand förstöra alla tidigare officiella beskrivningar av miraklen.

Gregorius Homiensis hade redan tidigare börjat göra nya förteckningar för privat bruk, men år 1421 drabbades han av underlivspest. Han gav då ett löfte, att om han blev frisk, skulle han samla alla mirakelberättelser till en bok. Nådens finger rörde vid honom, han blev frisk och sina berättelser samlade han i Miracula sanctae crucis Stockholmiae

Ett av de drygt etthundra mirakel som skrivits ner och kanske det mest omtalade av dem alla var Miraklet i Björby den 21:a december år 1408:

På Thomasmässodagen (21 dec.) år 1408 hände det i Sunds socken på Åland i Björby att en gosse vid namn Olof, son till Ingmar, följande efter en annan gosse under lek på pojkars vis, sprang ut på isen, oförsiktigt rusade fram på den bristande isen och föll i vattnet.

Då han icke kunde hjälpa sig själv, drunknade han slutligen trots sina ansträngningar. Men så fort hans kamrat märkte att han drunknat, rusade han förskräckt till grannsocknen Saltvik och berättade om gossens olycka.

Vid underrättelsen skyndade folk till platsen för olyckshändelsen på kvällen och fann den drunknade pojken ligga död på djupet. Sysselsatta med att draga upp kroppen gåvo de löften om vallfärd med offergåvor till den heliga Birgitta och till härvarande minnesbild av Herrens korsnedtagning.

Därpå hällde de varmt öl i strupen på honom och redan vid midnattstid visade sig färgskiftningar i hans anlete, han började så småningom röra sig, gäspa och återfå talförmågan. Alla lyckönskade sig och tackade Gud, som allena kan återgiva de döda liv.

Denna gosse hava vi sett på Trefaldighetskvällen här i klostret frisk tillsammans med sin moder, som trovärdigt och sanningsenligt berättade allt detta i närvaro av de hedervärda männen, borgmästaren Herman Svarte, Henrik van dem Berghe och Bertram van Hallen.

Gossens föräldrar, som sedan flyttade över till Sverige och nu vistas i Riala socken nära Stockholm, bekräfta allt det ovannämnda ståndaktigt och trovärdig

Redan söndagen efter pingst, trefaldighetsaftonen år 1409, besökte pojken svartbrödrakonventet i Stockholm och miraklet skrevs ner av Gregorius Holmiensis.

 

Svartbrödraklostrets byggnader mm

Svartbrödrakonventet planskissPlanskiss över Svartbrödrakonventet.

Det finns inga utgrävningar eller skrifter som kan tala om exakt var eller hur konventet så ut och vilka byggnader det innehöll. Det enda säkra är att det fanns en konventkyrka och någon form av konventbyggnader i de nuvarande kvarteren Venus och Juno samt att den bevarade källaren under kvarteret Venus troligen en gång var ett härbärge för pilgrimer.

På planskissen ovan har vi ritat in kyrkan (svart), konventets byggnader (blått) och källaren (grönt). Detta är inte avsett att vara en exakt placering av byggnaderna utan endast för att ge en uppfattning av placering av konventet på dagens karta och ungefärlig storlek. Kyrkogården låg sannolikt norr om konventkyrkan då man hittat benrester i det området.

Konventkyrkan

SvartbrödrakonventkyrkanSvartbrödrakonventets kyrka. Detalj ur Vädersolstavlan från 1535. Bilden är redigerad.

Bilden ovan är en rekonstruktion om hur kyrkan kunde ha sett ur baserat på Vädersolstavlan från 1535. Kyrkan låg troligen i den sydvästra delen av kvarteret Juno i öst-västlig riktning. På basis av Vädersolstavlan kan vi utgå ifrån att den hade en takryttare och inget torn samt trappgavlar på kortsidorna samt på den södra långsidan. Högst upp på långsidans trappgaveln fanns också kyrkklockan/klockorna. Det enda som vi med säkerhet vet om konventkyrkan är att altarbilden hette "Helga lösen" (läs ovan om Konventkyrkans mirakel).

Helga lösen var en skulpterad bild av Jesus nedtagande från korset (den heliga nedtagningen där ordet nedtagning också benämns som "lösen" och ger ordalydelsen Helga lösen). Den var gjord av förgyllt silver och vägde drygt 11 kg.

Svartbrödraklostret Sten med inskriptioner över gravsatta personer i kyrkanSten med inskriptioner över begravda klosterbröder. Foto: www.fotostockholm.se

I samband med byggnationen av dagens Storkyrkoskola är 1932 påträffades benrester från begravda konventbröder på konventets kyrkogård. Dessa benrester samlades ihop och lades i en grav en sten (storlek ca 2x1 meter) längs inne på gården vid Svartmangatan 20 (se bilden ovan) med inskriptionen (på latin):

HIC POSITAE SUNT RELIQUIAE MORTALES MONACHORUM SVECORUM ORDINIS S* DOMINICI IN PARTE ANTIQUA URBIS SUB FUNDAMENTIS NOVARUM AEDIUM CHOLAE S* NICKOLAI INVENTAE ANNON DOMINI MCMXXXII REQUISCANT IN PACE

Ovan betyder ungefär följande: Här ligger kvarlevor av svenska dominikanermunkar i Gamla stan. De återfanns vid grundgrävning för S:t Nikolai skolas nya byggnad 1932. Vila i frid.

I själva kyrkan jordfästes ett antal förnäma personer vilket var vanligt på denna tiden. Vi vet dock inte med säkerhet vilka med några få undantag som nämnts i skrifter:.

  • Drottning Rikardis av Schwerin (gift med kung Albrekt av Mecklenburg). Död år 1377.

Härbärget (källaren)

Svartbrödrakonventets källareSvartbrödrakonventets källare. Foto: Wikipedia

Den enda bevarade delen av konventet är källaren under kvarteret Venus. Det är inte säkert att källaren hade någon förbindelse med själva konventet även om det var troligt. Källaren användes säkert som ett härbärge för pilgrimer som var på väg till "Helga lösen" men även för sjömän som besökte staden, vilket de många eldstäderna tyder på. Ingången till källaren är från Södra Benickebrinken nära Österlånggatan.

Övriga byggnader

Vi känner inte till några andra byggnader än de ovan nämnda men det är helt säkert att det fanns flera av dem för alla konvent innehåller sovsalar, mötesrum, kök, skrivsalar mm. Troligen låg dessa ovanför källaren i nuvarande kvarteret Venus.

En utgrävning år 1981 hittade rester av gamla gråstensmurar och ett 25 kvm stort källarrum i kvarteret Juno, ungefär där västra delen av Storkyrkoskolan ligger idag. På 1400-talet skulle den nog legat i anslutning till kyrkans nordvästra långsida. Troligen brann den ner i branden år 1407. Det var också på denna plats som rester efter kung Johan III:s Trefaldighetskyrka hittades. Kyrkan blev aldrig byggd utan endast delar av grunden färdigställdes för Johan III dog.

 

Svartbrödraklostret stängs

År 1527 beslagtog Gustav Vasa den 11 kg tunga altarbilden (Helga lösen) och lät smälta ner den samtidigt som hela klostret och dess kyrka beslagtogs i det som vi kallar reformationen

Åren 1533 - 1547 användes konventkyrkan av stadens finländare för deras gudstjänster. Här finns också en koppling mellan dagens finska kyrka och svartbrödernas kyrkobyggnad med takryttaren. Läs mer om detta under rubriken Finska kyrkan i menyn till vänster.

Efter år 1547 revs kyrkan och delar av klostret. användes till reparationer på slottet Tre Kronor och de delar som blev kvar blev privatbostäder åt stadens innevånader. Idag finns endast källarvalven kvar under kvarteret Venus som under 1500-talet var en krog som drevs av Jören Benick som givit namn åt de båda brinkarna, benickebrinkarna



Test