Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Papistkyrkan i Gamla Stan i Stockholm

Papistkyrkan fanns på två olika ställen i Gamla stan på 1500-talet. Låt oss titta närmare på dessa nedan.

Bild på Papistkyrkan

 

Information om Papistkyrkan

Baggensgatan 27
GPS: 59.32377, 18.073379

Ordet "Papist" är en gammal protestantisk benämning på katoliker. Ordet kommer från "Papa" som betyder påve. Ordet har en negativ innebörd och används främst av kritiker till den katolska tron etc.

I Stockholm finns det framförallt två ställen som under tidens gång haft namnet "Papistkyrkan". Jesuiternas hus vid köpmantorget och rummet högst upp i det nordöstra tornet på det gamla slottet Tre Kronor. Låt oss se titta närmare på orsaken till detta.

 

Jesuiternas Papistkyrka

Det hela började med hertig Johans (blivande kung Johan III) bröllop år 1562 (i Vilinius) med Katarina Jagellonica, dotter till den Polska kungen och sträng katolik. Johan blev kung år 1568 och flyttade då med sin familj från Åbo i Finland till slottet Tre Kronor i Stockholm. Vid den här tiden var Sverige ett protestantiskt land där det t.o.m. var dödstraff på att han någon annan religion, vilket var ett problem för Sveriges nya drottning var ju katolik och hon hade med sig en polsk jesuit (Johan Herbst) som sin präst och biktfar.

Kung Johan IIIJohan III.

År 1578 anländer jesuiten Antonio Possevino (1534 - 1611) till Stockholm för att försöka omvända kung Johan III till katolicismen, officiellt var han ett kjeserligt sändebud men hade också som uppgift att medla mellan Sverige och Polen som formellt var i krig över Livland sedan år 1558 även om stridigheterna upphörde när Johan III blev svensk kung år 1568.

Under åren 1568 - 1583 (tiden då Katarina var svensk drottning) fanns i Stockholm ett antal jesuiter förutom de ovan nända. Den kanske mest kända av dem var Kloster Lasse (1538-1622) på Riddarholmen som bl.a. var ansvarig för det s.k. Johan III:s kollegium, hans främsta uppgift var dock som drottningens själasörjare.

Antonio PossevinoAntonio Possevino. Målning av okänd.

För att Jesuiterna skulle ha någonstans att bo och hålla sina egna mässor utan att det skulle provocera stadens invånare upplät kung Johan III huset vid Baggensgatan 27 (fastighetens Perseus 1) till dem. Det här huset uppfördes år 1336* av Johanniterorden som även den var katolsk så det var ett passande val. Huset blev snabbt omdöpt i folkmun och kom att kallas Papistkyrkan vilket det kallas än idag.

*Det ursprungliga huset motsvarar inte dagens då den äldsta stadsmuren gick rakt igenom dagens kvarter Perseus. Det ursprungliga huset byggdes sannolikt på utsidan (öster om) stadsmuren och var därmed ett av de äldsta husen som byggdes där. Vid murens rivning på 1400-talet kunde huset byggad till västerut mot dagens Baggensgata. Huset användes även av Johan III:s son Sigismund med avsikt att hålla katolska gudstjänster där när han vistades i Stockholm på 1590-talet. Troligen var själva kyrkorummet beläget på 2:a våningen mot Österlånggatan där det ursprungligen fanns 6 rum med höga valv och stenlagt golv.

 

Slottet Tre Kronors papistkyrka

PapistkyrkanPapistkyrkan markerad med rött på bilden av slottets Tre Kronors nordöstra del.

När kung Johan III och drottning Katarina anländer till slottet Tre Kronor år 1568 fanns där inget katolskt kapell vilket gjorde att drottningen till att börja med fick hålla sin gudstjänst i ett lite rum med ett provisoriskt altare, det rummer var beläget i den s.k. kungsvåningen i slottets östra länga. Det var dock en otillräcklig lösning och en bättre lokal behövdes.

Katarina JagellonicaKatarina Jagellonica.

Katarina Jagellonica som blev Sveriges drottning år 1568 då Johan III kröntes till kung ville ha ett kyrkorum där hon kunde föräta en katolsk mässa i slottet, hon var en strängt troende katolik. När hon anlände till Stockholm hade hon med sig några jesuiter (se texten ovan om Jesuiternas papistkyrka) och fick senare även en rad andra katolska personer runt sig.

År 1582 när slottskapellet flyttades från Högslottet östra länga, där bl.a. kungsvåningen låg, till den norra längan togs rummet över av drottningen och gjordes om till ett katolskt kapell. Det var nu som namnet Papistkyrkan började användas.

Den nya Papistkyrkan inreds av bl.a. Urban Målare, här fanns bl.a. ett högaltare med ett silverkrucifix som år 1582 omarbetades av guldsmeden Frans Lind. På ett av sidoaltarna som flankerade högaltaret stod också en polsk ikon.

Efter Katarina Jagellonicas död år 1583 flyttas Papistkyrkan i slottet till det översta rummet i den nordöstra tornet (se bilden ovan där Papistkyrkan är markerad med rött), det var rakt ovanför slottskapellet. Orsaken att det katolska kapellet fanns kvar var att hennes barn (prins Sigismund och prinsessan Anna) var katoliker.

Väggarna i det katolska kapellet var klädda i vit marmor och på altaret stod ett krucifix i silver. Det kom från kapellet i Högslottet som Frans Lind omarbetade år 1582 och nu fick uppdraget att ytterligare förbättra.

Det som är intressant i sammanhanget är att våningen under Papistkyrkan i det nordöstra tornet, som nämnts ovan, låg koret i det nya slottskapellet. Här kan man tänka sig situationen där präster och andra ber tittar upp mot himlen så är det faktiskt det katolska kapellet som ligger först på vägen mot himlen. Kanske inte riktigt vad de hade tänkt sig.

År 1604 när Hertig Karl blir kung (Kung Karl IX) byggs rummet där Papistkyrkan låg om till bibliotek.



Test