Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Gråbrödraklostret i Gamla Stan i Stockholm

Franciskanerorden fick år 1270 en donation av kung Valdemar Birgersson för att kunna uppföra ett konvent på dåvarande Kiddaskär, nuvarande Riddarholmen. Franciskanerbröder kallades i allmänhet vid denna tid för "Gråbröder" p.g.a. sin grå klädsel. Läs mer om konventet, franciskanerna och deras verksamhet nedan.

Bild på Gråbrödraklostret

 

Information om Gråbrödraklostret

Birger Jarls torg
GPS: 59.324394, 18.064549

Bilden ovan är en illustration av Gunnar Härén föreställande Gråbrödraklostret (egentligen Gråbrödrakonventet) med kyrkan som sedan blev dagens Riddarholmskyrka. Copyright © Gunnar Härén. Publiceringsrätt: www.stockholmgamlastan.se.

De byggnader som syns på bilden som ligger nedanför (söder om) kyrkan som utgjorde själva klostret finns inte längre kvar, de revs bit för bit under 1600-talet och senare kommer Bengt Horn att bygga ett palats på platsen.

Palatset blir i sin tur senare ombyggt till att bli Sveriges första riksdagshus (idag kallat för det Gamla Riksdagshuset) och efter år 1905 när riksdagen flyttade till Helgeandsholmen blir det kontorslokaler för statliga myndigheter och verk.

Konvent, kloster, bröder och munkar

På många ställen och i vardagligt tal säger man ofta gråmunkklostret och gråmunkar. Detta är dock inte korrekt och på webbplatsen använder vi därför genomgående den korrekta benämningen, konvent och bröder.

Ett konvent skiljer sig från ett kloster på det viset att personerna där kallas bröder eller systrar och tillhör en s.k. provins där det kan finnas flera konvent (kan till storleken omfatta ett helt land). Bröderna eller systrarna kan röra sig fritt mellan de olika konventen och i hela provinsen.

Ett kloster (jfr med det engleska order "closure" som betyder ungefär "stängd") är inte öppet mot omvärlden och personerna där kallas för munkar eller nunnor. Dessa lever avskilt från samhället runt dem med få eller inga kontakter. Munkarna eller nunnorna tillhör det enskilda klostret.

Franciskanerorden (Gråbröderna)

Franciskaner

Franciskanerorden grundades ca år 1210 av Franciskus av Assisi. De kallas ibland också för gråbröder p.g.a. sin klädsel eller småbröder efter ordet minoriter.

Ordern förkunnar total fattigdom och kallas därför ofta för en tiggarorder då de går runt i samhället och "tigger" ihop sitt levebröd mm. Gråbrödernas viktigaste uppgift var att i sitt inre "Förena sig med Gud". De bedrev inte fattigvård eller sjukvård, de undervisade inte i någon större utsträckning utan de sammarbetade med furstar och kungahus för att utveckla städernas tillväxt, en sak som gjorde att de fick ofta fick donationer av de ledande i samhället och var väl sedda

De kom till Sverige (Visby) år 1233 (Söderköping år 1234). Till Stockholm kom de år 1268. De första konventen i Sverige var Söderköping år 1235, Skara år 1242, Uppsala år 1247, Enköping år 1250 och Stockholm år 1270. Provinsen kallades för Dacia och delades in i 3 kustodier; Stockholm*, Linköping och Bergen.

*Finland tillhörde Stockholms kustodi och fick sitt första konvent år 1440 i Raumo.

Gråbrödrakonventet i Stockholm - Grundandet

År 1270 (möjligtvis redan år 1268) fick de en donation av kung Valdemar Birgersson i form av medel och mark för att kunna bygga ett konvent på Kiddaskär (nuvarande Riddarholmen). Några år senare, år 1280, fick de ytterligare en donation men nu av kung Magnus Birgersson (kallad för Magnus Ladulås som var Valdemars bror) för att kunna bygga kyrkan.

I Erikskrönikan från 1320-talet räknas ett antal av kung Magnus Birgerssons (kallad Ladulås) gåvor till och insatser för kyrkan upp. Så här står det gällande Gråbrödrakonventet:

"Pa en holm heet Kidaskär eth kloster loot han mura thär swa wänt ok swa höwelikt at i hans rike war ey annat slikt. Kyrkian er wään ok stoor ok hawer en fagran liusan koor. Swigbogane äre alle lagde med gul. Ther er mykit folk i tha hon er full. Thet kloster gaff han barfötta bröder, ther badh han leggia sik tha han var döder".

Troligen har Erikskrönikan använt sig av källor som tillrättalagts av kung Magnus Birgersson. I själva verket är det sannolikt att hans bror, Valdemar Birgersson, är den som donerade marken mm för konventbygget till gråbröderna då denna donation skedde år 1268/1270 när han var kung av Sverige (1250 - 1275). Magnus avsatte sin bror år 1275 och blev själv kung men då var det redan 2 år efter invigningen av konventet.

År 1273 höll ett s.k. provinskapell av gråbröderna i Stockholm. Det innebär att en del av konventbygget stod färdigt och kunde härbärgera deltagarna, detta får räknas som konventets invigningsdatum.

Kyrkan påbörjades år 1285 efter en donation av kung Magnus Birgersson (Ladulås) och invigdes i samband med hans jordfästning år 1292. Troligen var då bara den östra enskeppiga delen av kyrkan klar och resten färdigställdes under den kommande 10-20 års perioden. Läs mer om kyrkan under rubriken "Riddarholmskyrkan" i menyn till vänster.

Gråbrödrakonventet_1524 Gråbrödrakonventet år 1524. Del av Blodbadsplanschen

En av de absolut första bilderna på konventet är på den s.k. Blodbadsplanschen som kung Gustav Vasa lät göra till åminnelse av Stockholms blodbad år 1520 (Se bilden ovan). En annan är på den s.k. Vädersolstavlan från år 1535. (Se bilden nedan)

GråbrödrakonventetGråbrödrakonventet år 1535. Del av Vädersolstavlan av Urban Målare.

Jämför gärna bilderna ovan där man tydligt ser att på Vädersolstavlan har konventkyrkan en takryttare, vilket den hade i verkligheten, medan på Blodbadsplanschen har kyrkan ett torn. Historisk så är de flesta eniga om att Vädersolstavlan ger en betydligt mer korrekt bild av hur Stockholm såg ut vid denna tid.

Gråbrödernas verksamhet

I konventet fanns det prästbröder (ca 70%), lekbröder (ca 25%) och bröder som utbildade sig till att bli präster (ca 5%). Totalt var dom 140-150 st i konventet när det var som mest på 1500-talet.

Förutom att fira mässan, be och delta i andaktsövningar så deltog bröderna i stadens verksamhet. När prästen eller kaplanen i Storkyrkan eller Slottskapellet har olika skäl inte kunde hålla mässan där tjänstgjorde ofta en prästbroder som vikarie.

Den ansvarige för konventet kallades för "Gardian" och han lydde under Kustodien som var ansvarig för alla konventen inom Kustodin (del av Provinsen) och slutligen fanns Provinsalministern som var ansvarig för hela provinsen Dacia inför Generalministern i Rom. Provinsalministern för Dacia bodde under stor del av perioden 1273 - 1527 i Stockholm.

Varje år gjorde en del av bröderna den s.k. terminen, det var en tiggarresa som gjordes runt om i provinsen där städer och samhällen besöktes för att sprida den kristna tron och franciskanernas spiritualitet. Dessutom samlade man in pengar och annat som behövdes för överlevnaden.

En speciell uppgift för bröderna i Stockholm var att ansvara för det andliga livet hos nunnorna på S:ta Klara kloster på nuvarande Norrmalm. De var bl.a. biktfäder, rådgivare mm. Notera att S:ta Klara var ett kloster och inte ett konvent.

Konventets byggnader mm

Gråbrödrakonventet på dagens kartaGråbrödrakonventet: Illustration baserat på rekonstruktion av Lars Bengtsson i S:t Eriks årsbok 2002.

  1. Konventkyrkan (Riddarholmskyrkan)
  2. Konventets innergård
  3. Östra längan
  4. Södra längan
  5. Västra längan
  6. Klosterrummet (i nuvarande Östra gymnasiehuset)

Alla delar av konventet på bilden ovan byggdes inte samtidigt så bilden visar snarare hur det såg ut på 1500-talet än tidigare. På bilden ovan är inte kyrkogården eller muren runt konventet inritade men de beskrivs nedan.

Konventkyrkan (Riddarholmskyrkan).

Kyrkan var en integrerad del av konventet där bröderna firade mässan och bad tidegärden flera gånger dagen samt matutinen på natten. Brödernas ingång låg där östra längan ansluter till kyrkan och dess enskeppiga östra del. Den tvåskeppiga västra delen av kyrkan uppläts till lekmännen (allmänheten).

Riddarholmskyrkan beskrivs i detalj under rubriken "Riddarholmskyrkan" i menyn till vänster.

Konventets mur

Under tidens gång anlades en mur runt hela konventet inkl. kyrkogården i norr. Vi vet att delen mot vattnet anlades år 1416 av gardianen Jakob Håkansson (gardian = beskyddare, jfr. engelskans "guardian"). Muren bar byggd i sten och var troligen ca 2 meter hög.

Kyrkogården

Konventets kyrkogård där bröderna begravde sina döda låg under den sista tiden norr om kyrkan (under kyrkans tid som församlingskyrka, 1636 - 1807, användes denna kyrkogård för jordfästningar av församlingens medlemmar). Detta är ovanligt för norr anses som det oheliga området och kallades på medeltiden ofta för "Helvetet". Här är det dock platsbrist som orsakar denna placering, det fanns helt enkelt inte någon annan plats.

I början begravde bröderna sina döda på innergården men detta blev snabbt opraktiskt varför kyrkogården i norr säkert anlades relativt tidigt. Kungligheter och andra framstående personer gravsattes inne i kyrkan.

Konventets innergård

Konventets innergård var den stora öppna ytan inne i konventet där under den första tiden även bröderna begravdes. Detta slutade man dock snart med p.g.a. platsbrist och begravningarna skedde istället på kyrkogården norr om kyrkan.

På 1400-talet lät man bygga till en s.k. klostergång (markerat med ljusare färg på bilden överst på sidan) där bröderna kunde visats även om det var regnigt ut samt ta sig till och från kyrkan i skydd från vädret. En korsgång kan liknas vid en pelargång.

Östra längan

Detta var tillsamman med den västra längan konventets första byggnad. och bestod av 2 våningar.

På den nedre våningen fanns sakristian samt gardianens arbetsrum. I ett gråbrödrakonvent låg normalt sakristian i själva konventbyggnaden och inte i kyrkan till skillnad från en "vanlig" kyrka. Sakristian var säkert också en stor sal då det den 13:e juni år 1513 var platsen för riksrådets möte där man skulle besluta om fördelningen av riksföreståndare Svante Nilssons (Sture) arv mellan hans änka, Mette Ivarsdotter, och hans efterträdare och son Sten Sture d.y. Här fanns också den s.k. aulan, en större sal som bl.a. användes till undervisning och samlingar.

På den över våningen fanns brödernas sovsal, det s.k. dormitoriet. Den låg ovanför aulan enligt uppgifter i dokument från bränderna åren 1438 och 1479 där den skadades..

Här fanns också konventets nya bibliotek som byggdes av Birger Persson år 1476 (det fanns ett äldre bibliotek tidigare men det brann ner samma år i februari).

Södra längan

Den södra längan byggdes sist av de 3 längorna som bildade konventets fyrkant tillsammans med kyrkan. Den byggdes med all säkerhet efter branden år 1330 då den västra längan skadades och senare förlängdes med en souterräng våning.

Den södra längan innehöll bl.a. köket och matsalen. Här fanns också undervisningslokaler samt ett scriptorium (skrivarrum) där man bl.a. kopierade böcker. Scriptoriumet var placerat här då det är söderläge med de bästa ljusförhållandena. Eventuellt fanns det också ett s.k. hypokaust (värmeanläggning) här för att hålla några av rummen vara på vintern.

Västra längan

Detta var tillsammans med den östra längan konventets första byggnad. Längan var byggd i två våningar och här var huvudingången till konventet med bl.a. en portvakt. Troligen innehöll längan dessutom en gästavdelning med samtalsrum och på andra våningen ett antal av brödernas sovplatser samt några gästsovplatser.

Den västra längan förstördes i den stora branden år 1330 och när den återuppbyggdes så sträcktes den längre söderut med bl.a. en souterrängdel där idag det s.k. Klosterrummet ligger.

Klosterrummet

KlosterrummetKlosterrummet i Östra Gymnasiehuset. Foto: Alexandru Babos, Wikipedia.

Klosterrummet (kallas också ibland för Valvrummet) byggdes troligen efter en brand som drabbade konventet år 1438. Vad man använde rummet till är okänt med det är den enda bevarade delen av konventet och ligger idag i det Östra Gymnasiehuset.

Konventet stängs

År 1523 kritiseras gråbröderna av Olaus Petri i hans predikan i Strängnäs, detta inleder början till slutet för gråbröderna i Sverige. Samma år genomför också kung Gustav Vasa lånet av kyrksilvret där i princip allt kyrksilver beslagstas för att aldrig återlämnas.

Den 4:e februari år 1525 talar kung Gustav Vasa inför Stockholms råd och säger att munkarna i Stockholm inte gör någon nytta utan lever på andras bekostnad. Samma år avrättas gråbrodern Nils Karlsson anklagad för uppror mot kungen.

Mellan åren 1527 - 1533 beslagtog kungen kyrkor, kloster och konventens egendomar och tillhörigheter. Slutligen år 1539 infördes den svenska mässordningen och då beslagtogs allt som inte behövdes för att genomföra denna, vilket var i stort sett var alla katolska föremål mm.

År 1527 stadfäst på riksdagen i Västerås den s.k. Ordinatian som innebär att alla tiggarordnars rörelsefrihet begränsas. De förhindras i stort sett att gå utanför konventen och därmed kan de inte längre försörja sig. Dessutom kunde arvingar kräva tillbaka tidigare gjorda donationer vilket ruinerar dem.

Samma år flyttar gråbröderna från konventet på Riddarholmen och istället flyttar klarissorna (nunnorna från S:ta Klara kloster som stängts) in i lokalerna några år senare (år 1531). De har blivit uppmanade att ta hand om de sjuka och gamla från Helgeandshuset på Helgeandsholmen som stängts. Konventet blir nu ett sjukhem. Detta vara dock endast till år 1551 då de flyttar till Danviken. På 1570-talet försvinner klarissorna helt och hållet.

År 1551 flyttar istället Trivialskolan in i lokalerna. De stannar där till år 1666 då de flyttar till lokaler på Själagårdsgatan 13 i Gamla stan. Under deras period där byggs lokalerna om och merparten rivs för att ge plats åt nya byggnader. Konventet försvinner helt enkelt gradvis i en rivnings- och ombyggnadsvåg.



Test