Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Franska reformerta kyrkan i Gamla Stan i Stockholm

År 1747 bildades den första franska reformerta kyrkan i Sverige men redan drygt 200 år tidigare hade man lämnat in den första ansökan till kungen för att få fri religionsutövelse i Sverige. Den gången blev det avslag, läs mer om detta nedan.

Bild på Franska reformerta kyrkan

 

Information om Franska reformerta kyrkan

Stora Nygatan 5
GPS: 59.325205, 18.067746

Bilden ovan visar den Franska reformerta kyrkan vid Stora Nygatan 2, till vänster fasaden och till höger en genomskärning där man bl.a. kan se personer stå på på balkongnischerna inne i kyrkolokalen. Bilden är ett kopparstick av J. E. Rehn efter ritningarna av Carl Hårleman.

På tomten låg ursprungligen 3 hus som på 1740-talets början ägdes av överstelöjtnanten Josua Lagerbjelke som sålde dem till den Franska reformerta församlingen i Stockholm. De låter delvis riva och delvis bygga om husen till ett enda hus ritat av arkitekten Carl Hårleman, själv bygget börjar år 1749 och står klart år 1752 då församlingen kan flytta in i den nya kyrkan.

År 1871 säljer församlingen huset till L. Stuart och år 1880 låter han bygga om huset som förvandlar det från att vara en kyrkolokal till att bli en privatbostad. Det som återstår idag av den ursprungliga fasaden är bottenvåningen med dess rusticering samt den gula fasadfärgen. År 1898 köper Ränte- och Kapitalförsäkringsbolaget huset och låter genomföra en mindre ombyggnad och därmed får huset sitt nuvarande utseende.

 

Franska reformerta rörelsen

Med grund i den kristna reformationsrörelsen i Schweiz på 1520-talet och Jean Calvin kom de s.k. franska reformerata (kallas också för kalvenister efter Jean Calvin) till Sverige på 1560-talet då Dionysius Beurreus, år 1564, lämnade in en ansökan till Kung Erik XIV om rätten till fri religionsutövning i Sverige. Denna ansökan blev dock avslagen p.g.a. motstånd av bl.a. ärkebiskopen Laurentius Petri.

Den reformerta läran har ingen central ledargestalt som t.ex. Påven för den katolska kyrkan utan är mer lik den protestantiska kyrkan med en ledning för varje land.

Den ligger nära den protestantiska men skiljer sig på 5 punkter; Ställningen till skriften, Predestinationen, Sakramentslära, Kristologi samt Kyrkobegreppet.

Det framförallt skillnaden i Sakramentsläran och Kristologi som har varit den stora stötestenen mellan protestantismen (lutheraner) och de reformerta. Denna skillnad var också den största orsaken till att den inte tilläts utövas fritt i Sverige under en lång tid.

År 1617 kom en fransk reformert, Jean Bédoir, till Stockholm och la grunden till den franska reformerta kyrkan i Sverige även om den på inte sätt var officiellt godkänd.

Senare på 1680-talet anlände franska reformerta i större antal till Sverige då de flydde undan förföljelserna i Frankrike på alla icke katolska vid denna tid. Kung Karl XI förbjöd dem att utöva sin religion men de fick en tillflykt hos de brittiska pressbyterianerna där de i en tvåspråkig församling (i den engelska ministerns hus) verkade fram till 1700-talets början då Kung Karl XII tillät en större frihet.

År 1747 utfärdades en kunglig förordning, på ständernas rekommendation, där alla tillhörande engelska- och franska reformerta kyrkan tilläts fri religionsutövning i Sverige. Man tilläts också att i kuststäder (utom i Karlskrona) bygga egna kyrkor.

 

Franska reformerta kyrkan

Den 30:e maj år 1749 påbörjade man bygget av en kyrka vid nuvarande Stora Nygatan nr 5 som stod färdigt redan år 1752 på nyårsdagen. I samma lokal öppnade man också en fransk reformert skola.

Några av kyrkohedarna vid kyrkan var:

  • 1749 - 1763: Jean Voullaire
  • 1763 - 1771: Charles Henri Mourier
  • 1771 - 1777: Philippon
  • 1778 - 1780: Charles Appio
  • 1781 - ? : Jean Pierre Catteau

Huset användes som kyrka fram till år 1871 då den nuvarande Franska reformerta kyrkan vid Humlegårdsgatan 13 stod klar.



Test