Öppna stäng menyn

Handel och hantverk i Gamla Stan i Stockholm

Välkommen till "handel & hantverk" i Gamla Stan i Stockholm.

Handel och hantverk var grunden för den ekonomiska verksamheten i Stockholm på medeltiden och fram till 1800-talet när industrialiseringen skedde. Handelsmännen försåg stadens invånare med en rad produkter som mat, kläder, material att bygga med o.s.v. Handelsmännen försåg även en del av hantverkarna med det dessa behövde för att kunna tillverka en rad produkter, samtidigt rådde det ibland en konkurrens mellan handelsmännen och hantverkarna avseende de lokalt producerade varorna från hantverkarna och de importerade varorna från handelsmännen.

Handeln kunde delas upp i inhemsk handel i stadens närområde och lokala/regionala marknader samt fjärrhandel via andra städer i Sverige och utomlands. Stockholm hade genom sitt geografiska läge en speciell situation då varor från Mälaren som skulle exporteras lastades om i staden från små lokala fartyg till de större fartygen som seglade i Östersjön. Under många år var även utländska fartyg förbjudna att segla in i Mälaren för att skydda Stockholms handelsrättigheter.

Hantverkare i Stockholm slog sig tidigt samman i s.k. Skrån som fick monopol på att producera en produkt eller tjänst, t.ex. skomakare, vagndragare, murare o.s.v. Som eftergift till staden fick skrået finna sig i att stadens råd bestämde priserna, hur många som fick vara verksamma inom ett skrå mm. Skråna fanns kvar fram till år 1846 i.o.m. att industrialiseringen skedde. Dagens arbetsgivarorganisationer och fackföreningar har alla sina rötter i skråna.

Allt går att hitta via menyn längst upp till vänster på denna sida, under rubriken "Historia/Handel & hantverk".


Lite info om handeln och hantverket i Gamla Stan

  • Det första skrået i Stockholm var skräddarna som redan år 1536 bildade skräddargillet senare kallat skräddarskrået. Ordet skrå kommer från tyskans " schra " och betyder "skriven stadga" vilket syftar på skråstadgan som var ett skrivet dokument.
  • Inom ett skrå fanns det ett antal mästare, antalet bestämdes av staden råd. Varje mästare hade i sitt hushåll några gesäller och lärlingar. För att bli en mästare måste en ung pojke (det var endast män som var hantverkare med ett speciellt undantag för kvinnor i en viss ställning) bli antagen som lärling hos en mästare, vanligtvis vid 8-9 års ålder. När en lärling blev ca 15 år kunde han ansöka om att få göra det s.k. Gesällprovet, gick det bra blev han gesäll hos mästaren. Efter många år som gesäll kunde han sedan ansöka om att gå göra det s.k. Mästarprovet och bli en mästare. Mästarprovet var både svårt och dyrt och de flesta gesäller genomförde aldrig det provet.
  • Handelsmännen i Stockholm var under medeltiden främst tyskar från Lübeck, det gjorde att det tyska inflytandet i Stockholm var stort under denna tid då handelsmännen oftast var de rikaste invånarna i staden. Detta har bl.a. resulterat i den Tyska kyrkan, den Tyska skolan, Tyska stallplan och tyskarna under många år utgjorde majoriteten i stadens råd som styrde staden.
  • Mellan åren 1350 till 1765 fanns det s.k. Bottniska handelstvånget. Det innebar att all utländsk handel för alla områden norr om Stockholm och Åbo var tvugna att sända sina varor till Stockholm för vidare export till utlandet istället för att sända dessa direkt till utlandet. Det var ett sätt att gynna Stockholm men också för att garantera skatteintäkter till staten då all kontroll skedde i Stockholm, bl.a. genom vägning på den s.k. vågen.

 



Test