Huvudbyggnadens 4 längor (sidor)
1 - Den västra längan
GPS: 59.326562, 18.070782
Den västra längans yttre mått mot Yttre borggården är 122,7 meter medan det inre måttet mot den Inre borggården är 89,4 meter*. Bredden är 19,8 meter. Höjden från den Yttre borggården är 25,75 meter (27,25 meter inkl. ballustraden)1. De yttre väggarna stod klara till full höjd år 17302.
2 - Den norra längan
GPS: 59.327312, 18.071115
Den norra längans yttre mått mot Lejonbacken är 115,8 meter medan det inre måttet mot den Inre borggården är 77,5 meter. Bredden är 15,7 meter. Höjden från översta delen av Lejonbacken är 25,24 meter (26,74 meter inkl. ballustraden)1. De yttre väggarna stod klara till full höjd år 16942.
3 - Den östra längan
GPS: 59.327087, 18.072531
Den östra längans yttre mått mot Logården är 122,7 meter (mellan flyglarna) medan det inre måttet mot den Inre borggården är 89,3 meter*. Bredden är 19,8 meter. Höjden från Skeppsbron är 30,88 meter (32,38 meter inkl. ballustraden)1. De yttre väggarna stod klara till full höjd år 17332.
4 - Den södra längan
GPS: 59.326343, 18.072263
Den södra längans yttre mått mot Slottsbacken är 115,80 meter medan det inre måttet mot den Inre borggården är 77,5 meter. Bredden är 17,8 meter, Höjden ovanför det södra valvet vid Slotsbacken är 24,94 meter (26,44 meter inkl. ballustraden)1. De yttre väggarna stod klara till full höjd år 17282.
*Notera att flyglarna är indragna (nisch) ca 1 meter från södra och norra längornas ytterfasader. Totala bredden för t.ex. Västra längan blir därmed 1 + 1 + 20,4 + 79,4 + 15,7 + 5,4 = 122,7 vid en sammanräkning av nischer, flyglar mm. För den Östra längan blir samma sammanräkning 1 + 1 + 15,7 + 15,7 + 89,3 = 122,7.
Huvudbyggnadens alla våningar
Höjden på våningarna är: Bottenvåningen 4,75 meter (8 alnar), Mezzaninvåningen 3,27 meter (5,5 alnar), 1:a våningen 5,35 meter (9 alnar) och 2:a våningen 5,94 meter (10 alnar), Vinden okänt.
Bottenvåningen
Ritning över Kungliga slottets bottenvåning. © www.stockholmgamlastan.se
Den totala ytan i bottenvåningen är ca 7 420 kvadratmeter. Räknar vi bort de 4 valven med sina arkadgångar och trapphusen så blir den totala ytan ca 5 600 kvadratmeter för rum, korridorer, mindre trapphus mm. Om en normalstor villa är 150 kvadratmeter så motsvarar ytan av bottenvåningen ca 37 villor.
Bottenvåningen har, förutom 3 mindre delar, alltid varit tjänstfolkets våning. Här fanns köken (i norra längan) med t.ex. det stora köket i rum 517 med matskafferier, porslinsförråd mm på motsatt sida korridoren, rummen 512-516. Idag har de andra användningsområden. De största rummen i bottenvåningen är rum 434 (kungligt rum), 437 (kungligt rum), 455 (verkstad och senare museum), 502 (kök), 517 (Stora köket) och 403 (Konditori). Via knapparna ovan kan du se de mest utmärkande delarna av bottenvåningen.
En intressant detalj att notera är det stora schaktet i korridoren mellan rum 517 och 518. Här tog man upp matvaror, ved mm för köket via källaren förr i tiden. Från dörrarna längst ner i den Sydöstra flygeln vid Skeppsbron kunde man nå hela vägen fram till matschaktet och på sätt inte behöva använda de mer officiella entréerna i slottet. Det finns även ett schakt mellan rummen 502 och 503, dessa rum var en gång också kök och skafferi och fick även de in matvaror och ved via källaren.
Idag är många av rummen i bottenvåningen entresolerade, d.v.s. att man har i rummen lagt in ett golv och på så sätt fått två rum med lägre takhöjd i samma utrymme. Ursprungligen var det rummen in mot Inre Borggården som var entresolerade men idag med behov av plats till det stora hovet har allt fler rum genomgått denna förvandling. Entresolvåningarna kan vi tyvärr inte redovisa då det inte finns några ritningar att tillgå över dessa.
Mezzaninvåningen (halvvåningen)
Ritning över Kungliga slottets mezzaninvåning. © www.stockholmgamlastan.se
Den totala ytan i mezzaninvåningen är samma som för bottenvåningen, ca 7 420 kvadratmeter. Räknar vi bort valven med sina arkadgångar, trapphusen, Rikssalen och Slottskyrkan blir den kvarvarande ytan ca 3 800 kvadratmeter för rum, korridorer och mindre trapphus. Det motsvarar ca 25 normalstora villor.
Det som är speciellt med mezzaninvåningen är den lägre takhöjden med "bara" ca 3,27 meter samt att den i praktiken är uppdelad på 4 separata delar utan förbindelse med varandra på samma våningsplan. I likhet med bottenvåningen var även denna våning till för tjänstfolk, hovuppvaktning och kontorsutrymmen mm och förutom ett antal rum den södra delen av östra längan samt några rum i den västra delen av den norra längan har det också varit på detta sättet. Då mezzninvåningen inte låter sig entresoleras (delas upp i två våningar på samma våningsplan) är det i praktiken här i den lägre mezzninvåningen som tjänstefolk, hovuppvaktning mm har rummen med den största takhöjden, motsägelsefullt men likaväl fakta.
I nästan hela den norra längan har rummen i denna våning använts av hovdamer, kammarherrar, hovmästare m.fl. som hade sovrum, matsalar, kök, salonger mm här. Det är ganska självklart när man tänker på att våningarna direkt ovanför var kungens och drottingens våningar samt den stora festvåning överst. Alla dessa krävde tjänstefolk och uppvaktning under många timmar av dygnet.
De största rummen i mezzaninvåningen är 221 (kungens bibliotek - före Bernadottebiblioteket), 247 (salong för statsfrun), 259 (matsal för statsfrun) och 264 (kunglig salong).
1:a våningen
Ritning över Kungliga slottets 1a våning. © www.stockholmgamlastan.se
Den totala ytan i 1:a våningsen är samma som för bottenvåningen, ca 7 420 kvadratmeter. Räknar vi bort trapphusen, Rikssalen och Slottskyrkan blir den kvarvarande ytan ca 4 650 kvadratmeter för rum, korridorer och mindre trapphus. Det motsvara ca 31 normalstora villor.
1:a våningen är till stor del den huvudsakliga kungliga våningen, det är på denna våning som de kungliga haft sina bostäder till största delen vilket inte var arkitekten Nicodemus Tessins d.y. avsikt när han ritade det Kungliga slottet.
När det gamla slottet Tre Kronors norra länga byggdes om åren 1692-1697 var man tvungen att anpassa sig till måtten på detta slotts östra och västra längor, annars hade det blivit nivåskillnader med en massa trappor vilket inte var önskvärt. Därför är takhöjden på den 1.a våningen 5,35 meter (9 alnar). Efter den stora slottsbranden år 1697 brann hela det gamla slottet Tre Kronor ner förutom den då nya norra längan och den kunde man inte riva av kostnadsskäl, det nya slottet blev i praktiken utformat med denna överlevande länga som bas. Den översta våningen (läs mer om den nedan) kunde däremot Tessin bygga till valfri höjd vilket blev 5,94 meter (10 alnar) och det var där han planerade kungafamiljens bostäder, i den prakfullaste av alla våningar med den högsta takhöjden. Dock hade kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa andra planer och valde den 1:a våningen som sin bostad, men då var Tessin redan död sedan länge och slapp se det.
För att förstå hur slottet är uppbyggt av Tessin så kan man dra en linje tvärs igenom slottet, från det norra valvet till det södra valvet. Det som ligger i den vänstra (västra) delen är kungens halva av slottet, det som ligger till höger (öster) är drottningens halva av slottet. Detta återspeglar också all inredning, hur rummen är fördelade mm och det syns tydligast på den 1:a och 2:a våningarna.
En annan princip som styrde utformningen av slottets rumsinredning var att paradrummen låg utåt med full höjd medan de mer privata rummen som sovrum, frukostrum, omklädningsrum, toaletter mm låg in mot den Inre Borggården, ofta entresolerade (ett rum som är uppdelat på två våningar med halv takhöjd).
I dagens representationsvåningar, som går att besöka, utgör rummen 112-115 Ordenssalarna (läs mer om dessa här) och rummen 123-133,140, 142 och 145 Bernadottevåningen (läs mer om den här).
Som tidigare nämnts så var den västra delen av slottet kungens medan den östra var drottningen. Detta avspeglar sig i hus rummen i den norra delen av 1.a våningen delades upp från början (år 1754). Norr om det västra trapphuset (rummen 123 och 148a) var kungens fram till mitten av den norra längan (rummen 127 och 143). På den östra sidan var exakt motsvarande rum drottningens. De rum som hamnade i mitten (rum 128 och 142) var speciella. Rum 128 kallades för det Lilla galleriet och kungens och drottningens gemensamma rum, rum 142 kallades t.o.m. för Kommunikationsrummet, det rummet användes av kungen och drottningen när de ville besöka varandra. Drottningens sovrum var rum nr 141 (närmast kommunkationsrummet så det gick lätt att få besök av kungen) och kungens sovrum var rum nr 145 (bara lite längre bort). Kungar och drottningar måste ju producera arvtagare.
Rummen i nuvarande ordenssalarna (112-115) var ursprungligen de Kungliga rådsrummen, därifrån styrde kungen riket med hjälp av sitt råd. Detta var den verkliga maktens rum. Rummen på motsatta sidan, rum 152-156, var det viktigaste barnets rum, kronprinsen. I dessa rum har kronprinsar, drottningar och änkedrottningar bott sedan år 1754 och fram till 1950-talet. Notera gärna också rum nr 151 som är drottningens läktare i Slottskyrkan där hon kunde bevista gudstjänsterna utan att behöva gå ner i själva kyrkosalen. I Rikssalen finns motsvarande rum (rum nr 111a) där kungen och/eller andra ur den kungliga familjen kunde höra och se vad som sades i Rikssalen utan att själv synas.
I rummen 152-164 (Prinsessan Sibyllas våning) bodde kung Karl XVI Gustaf tillsammans med sin familj fram till de flyttade till Drottningholms slott år 1981. Detta är än idag en privat del av det Kungliga slottet.
2:a våningen
Ritning över Kungliga slottets 2a våning. © www.stockholmgamlastan.se
Den totala ytan i 2:a våningsen är samma som för bottenvåningen, ca 7 420 kvadratmeter. Räknar vi bort trapphusen, Rikssalen och Slottskyrkan blir den kvarvarande ytan ca 4 650 kvadratmeter för rum, korridorer och mindre trapphus. Det motsvara ca 31 normalstora villor.
2:a våningen var planerad att bli den förnämsta av alla våningarna i det Kungliga slottet, här var höjden till taket högst och då den låg överst var utsikten över omgivningarna också bäst. Det var här Tessin planerade att den kungliga familjen skulle bo, kungen i den västra delen av vad som nu är Festvåningen och drottningen i den östra delen. Så blev det dock inte. När kungafamiljen flyttade in år 1754 valde de att bo på den 1:a våningen istället och de som bodde på den 2:a våningen från första början var: I rummen 31-40 flyttade sonen Fredrik Adolf (född 1750) in år 1770, före dess stod dessa rum i stort sätt tomma. I rummen 45-50 flyttad kronprins Gustav (blivande kung Gustav III) in år 1766 med sin fru Sofia Magdalena. I rummen 62-66 flyttade dottern Sophia Albertina in. I rummen 68-76 flyttade sonen Karl (blivande kund Karl XIII) in och i rummen 77-80 flyttade sonen Fredrik Adolf in före år 1770. Kort sagt så blev den 2:a våningen barnens våning.
De kungar som bott på 2:a våningen när de blivit kungar är främst kung Karl XIV Johan som använde den stora Festvåningen som sin bostad, den som Tessin ursprungligen planerade just för det ändamålet. Senare har kung Oskar I bott i rummen 68-82 vilket på 1900-talet blev prins Bertils våning, ett namn den har än idag. Där tar kung Karl XIV Gustaf numera emot statsbesök, ger intervjuer mm.
Ett rum som brukar vara av speciellt intresse är rum nr 76, det s.k. Götiska rummet, som är den undre rummsdelen i det entresolerade rummet. Det inreddes på initiativ av dåvarande kronprinsen Oskar (senare kung Oskar I) i gotisk stil och stod klart den 28:e januari år 1828. I rummet fanns gotiska ribbvalv med spetsiga arkader och all möblering var i nygotisk stil. Fönstren var bytta från de ursprungliga till blyinfattade färgade fönsterglas. Tyvärr gick mycket förlorat då kung Gustav V gjorde om det till sitt badrum och all inredning försvann. På 2010-talet har rummet renoverats och återställts och har nu de ursprungliga gotiska svarta dekoren med väggfält i björk mm.
Vinden
Den totala ytan på vinden är samma som för bottenvåningen, ca 7 420 kvadratmeter men här finns inga rum där någon bor/vistas i permanent.
Det Kungliga slottets vind är fördlad på ett antal vindsrum, rummen 801-830, samt två rum för trapphusens översta etage. Det går att altså att nå vinden via de stora trapphusen i den västra och östra längan. För att sedan komma upp på taket finns flera luckor men den största ligger i vindrummet nr 823. En annan detalj som skapades redan när slottet byggdes är att mellan alla rummen på vinden går brandsäkra väggar och mellan dessa finns brandsäkra dörrar. Det är ett resultat av den stora slottsbranden år 1697.
Exakt vad som finns på vinden vet vi inte men troligen samma sak som finns på de flesta vindar, sådant man inte behöver så ofta. Det går att besöka vinden i samband med ordnade visningar av det Kungliga slottet för den som är väldigt intresserad.
