Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Tyska kyrkan i Gamla Stan i Stockholm

Tyska kyrkan, eller S:ta Gertruds kyrka, grundades 1571 och var från början ett gillehus för tyska handelsmän i Stockholm. Kyrkan tillhör S:ta Gertruds församling som är en icke territoriell församling i Svenska kyrkan. "Fürchtet Gott und Ehret den König" är kyrkans motto vilket betyder "Frukta Gud, Vörda Konungen".

Bild på Tyska kyrkan

 

Information om Tyska kyrkan

Svartmangatan 16
GPS: 59.324061, 18.07192

Besöka Tyska kyrkan

Svartmangatan 16A

GPS: 59.324061, 18.07192

Avgift: Nej.

S:ta Gertruds kyrka, som Tyska kyrkan egentligen heter, ligger mitt i Gamla Stan där Tyska Brinken korsar Svartmangatan, Prästgatan och Skomakargatan. Spiran på kyrktornet är den högst punkten på en byggnad i Gamla Stan.

Tyska kyrkan, som ingår i den Svenska kyrkan, håller sina gudstjänster på det tyska språket och församlingen är öppen för alla tyskar som bor i Sverige, oavsett ort och det är därför församlingen kallas för en icke territoriell församling. Kyrkoherde är (år 2016) Susanne Blatt.

Tyska kyrkan har ett antal unika sevärdheter där de främsta är Kungsläktaren, Predikstolen och Altaruppsatsen. Läs mer om dessa under sevärdheter längre ner på sidan.

Tyska Kyrkans sevärdheter

Tyska kyrkan i Gamla Stan
Tyska kyrkan interörbild

Tyska kyrkan har en rikt utsmyckad interiör som består av vapenhuset, kyrkorummet och dopkapellet på bottenvåningen. Ovanför finns orgelläktaren och södra läktaren

I kyrkorummet finns sevärdheter som Kungsläktaren från år 1672, Predikstolen från år 1660, Altaruppsatsen från år 1659 mm. Själva kyrkorummet utgörs av två skepp där väggarna är vitkalkade och med stora granitpelare i mitten.

I kyrkorummet finns också en läktare för att få plats med fler besökare. På utsidan av läktaren finns bibliska motiv, totalt finns de 119 inne i kyrkan.

Altaruppsatsen i Tyska kyrkan

Altaruppsatsen

Altaruppsatsen installeras åren 1641 - 1659 och är gjord i trä (ebenholts) med oljemålningar av nattvarden, dopet och korsfästelsen samt förgyllda statyetter. Den är ritad av Markus Hebel och donerad av Hans Johan Bremer, en tysk köpman i staden.

Altaret är gjort i marmor i flera olika färger lagda i mönster.

Kungsläktaren i Tyska kyrkan

Predikstol och kungsläktare

Kungsläktaren ritades av församlingsmedlemmen Nicodemus Tessin d.ä. år 1672. Undre våningen av kungsläktaren är kyrkans sakristia (låg tidigare i den sydöstra delen av kyrkorummet) medan den övre delen är reserverade för kungafamiljen.

Trappan upp till kungsläktaren har ett förgyllt räcke i vackert snidat trä. På taket syns Kung Karl XI:s monogram samt förgyllda skulpturer.

Insidan är rikt dekorerad med bl.a. målningar av David Ehrenstrahl (medlem i församlingen). Här finns bl.a. textilier från 1800-talet som är gjorda av handarbetets vänner.

Predikstolen i Tyska kyrkan

Predikstolen på den norra väggen är gjord av trä (ebenholtz) och tillverkades år 1660, den donerades av Petrus Hansen och Anna Steker. Den bärs upp av en knäböjande ängel i sten.

Dopkapellet i Tyska kyrkan

Dopkapellet i Tyska kyrkan

Dopkapellet fanns redan i det första enskeppiga kapellet och här hittar vi en uppståndelseepitafium från 1570-talet som är delvis förgyllt. Vidare finns det dopfunt i silver från 1580-talet som bärs upp av två stycken snidade figurer.

Orgelläktaren i Tyska kyrkan

orgelläktaren i Tyska kyrkan

Orgelläktaren byggdes åren 1878 - 1887 under ombyggnaden efter den stora branden år 1878 med material från den rivna södra läktrens övre del. Den ursprungliga orgeln gjordes av Åkerman & Lund år 1888 men ersattes år 1973 av en ny orgel byggd av Willie Peter i Köln.

Södra läktaren

Södra läktaren byggs år 1647 efter ritningar av holländaren Christoffer Wellendorf. Den nås via en trappa i västra delen av kyrkorummet eller en spiraltrappa vid sydportalen.

Den ursprungliga södra läktaren var gjord i två våningar där den övre delen revs i samband med den stora ombyggnaden efter branden 1878. material från den användes för att bygga orgelläktaren i väster.

På framsidan av läktaren sitter oljemålningar med bibliska motiv som ingår i en serie om totalt 119 st. och som återfinns på flera andra ställen i kyrkan. Dessa är gjorda av Carl Thor Högh och Johann Georg Philip åren 1559 - 1560.

Mitt på läktaren står en orgel som är en kopia av en barockorgel från 1684, den invigdes så sent som år 2004 och har 36 stämmor

Tyska kyrkans historia

Tyska kyrkans historia
Tyska kyrkan år 1871 (före branden år 1878)

S:ta Gertrud är ett skyddshelgon för väg- och sjöfarande. Hon var ursprungligen en abbedissa från Nivelles (ligger i nuvarande Belgien) på 600-talet. Hon kännetecknas oftast av att hon har ett sjukhus/kyrka i den vänstra handen och en abbedissestav i den högra.

Tyska kyrkan byggdes åren 1576-1585 ungefär. Före kyrkan fanns dock en gillestuga på platsen där den tyska befolkningen i Stockholm träffades och även hade gudstjänster.

Under åren 1576-1607 fick man dela, först gillestugan sedan kyrkan, med den finska församlingen i staden. Det först år 1607 som Tyska kyrkan kallades för "Tyska kyrkan", före det kallades den för Den Helige Henriks kyrka".

S:t Gertruds gillestuga blir Tyska kyrkan

På 1300-talet så var Stockholm i mångt och mycket en Hansa stad och många tyskar flyttade hit från främst Lubeck men även andra ställen. På 1400-talet och fram till 1500-talet så var det dominerande språket i staden tyska, inte bara bland handelsmännen utan även bland de styrande. T.ex. så var stadens råd till 50% bestående av tyskar.

På 1500-talet, fram till år 1571, hade den tyska delen av befolkningen gudstjänster i den nuvarande Riddarholmskyrkan. Den fick man dock dela med riddarholmens församling och behovet av en egen kyrka växte. Under åren 1571 - 1576 hade man ett kapell i Storkyrkan men därefter flyttade man till S:t Gertruds gillestuga.

Under staden första tid så hade tyskarna slagit sig samman i ett gille, S:t Gertruds gille. Detta kom efter abbedissan Gertrud av Nivelles (se bilden till vänster) som blev helgonförklarad som resandens skyddshelgon, vilket passade bra på tyskarna i staden då de i stor utsträckning var just resande.

Gillet byggde en s.k. Gillestuga på platsen för den nuvarande kyrkan, den nämns redan år 1389 i skrifterna. Här hade man sina fester och andra sammankomster. Bl.a. så förrättades år 1448 kungavalet i gillestugan och Gustav Vasa använde den för möten med stadens borgare.

I samband med reformationen år 1527 drog Kung Gustav Vasa in gillestugan till kronan, som så mycket annat, och den kom istället att användas för gudstjänster av den finska församlingen från år 1560 fram till år 1607.

Från år 1576 blev även den tyska församlingen hänvisad till gillestugan som de nu fick dela med den finska församlingen. Under perioden fram till år 1607 kallades gillestugan för "Den Helige Henriks kyrka". Fr.o.m. år 1607 fick man av kungen ensamrätten till denna kyrkolokal.

Den ursprungliga gillestugan byggdes under denna period om till ett enskeppigt kapell under ledning av holländaren Willhem Boy. Källaren till den ursprungliga gillestugan finns idag kvar under den nuvarande kyrkan och har en dörr mot Tyska Brinken där det står "Gillestuga" på.

Tyska kyrkan fram till den stora branden

Tyska kyrkan före branden
Ritning av Tyska kyrkan på 1700-talet före branden

Tyska kyrkan byggs med början år 1576 och står klar någon gång runt mitten av 1580-talet. Det är en en skeppig hallkyrka och utan något kyrkotorn. Kyrkotornet byggs åren 1613-1618 väster om den enskeppiga kyrkan och ritas av Hubert de Besche som kom från Liege.

Åren 1638 - 1642 byggs den enkeppiga byggnaden, S:t Gertruds kapell, om till en tvåskeppig hallkyrka efter av ritningar av Hans Jacob Kristler. År 1666 kom det ursprungliga klockspelet i kyrktornet till. Det konstruerades i Amsterdam år 1663 och bestod av 28 st. klockor som bildade en harmoni och som spelade psalmen "Nu tackar Gud allt folk"

Själva kyrkobyggnaden står på en sockel av sandsten och är utförd i rött tegel. den södra fasaden har kvar sitt ursprungliga tegel från 1600-talet medan de övriga fasaderna har tegel från tiden för den stora ombyggnaden åren 1878 - 1887 då det nya tornet byggdes. Tack är täckt med kopparplåt.

Fönsterbågarna är gjorda av gjutjärn. Kyrkan har två portaler, en i söder och en i väster.

Sydportalen ritades även de av Kristler men gjordes av bildhuggaren Joes Henne. Portalen flankeras på västra sidan av Moses och på den östra sidan av Kristus. Ovanför portalen finns en fronton där man kan se skulpturerna Tron, Hoppet och Kärleken (kopior av de skulpturer som finns i vapenhuset). Alla utförda av Henne år 1643.

Valven är troligen gjorda av murarmästraren Hans Ferster. Tillbyggnaden som gjorde om kyrkan till tvåskeppig syns på situationsplanen nedan, det är den nedre delen av kyrkan.

År 1716 byggde man gravkoret som idag ligger väster i kyrkan. Gravkoret ritades av Burchard Precht och orsaken var att kyrkan inte hade någon egen begravningsplats och fick inte tillstånd att ha gravar på gården södra och väster om kyrkan. Det användes för gravsättningar fram till år 1860.

Tyska kyrkan från den stora branden till idag

Tyska kyrkan branden
Tyska kyrkans brand år 1878. Teckning av E. Ahlgrensson

Den 7:e oktober kl. 02:15 år 1878 upptäckte man att kyrkans torn brann. Redan inom några minuter anlände brandkåren i Gamla stan som var stationerad vid Rådhuset och snart därefter även 5 brandkårer till.

Med 2 stora ångbrandsprutor bekämpades elden men tornet stod inte att rädda. Spiran föll snart ner på Tyska brinken och totalförstördes.

Branden spred sig vidare till hela kyrkans tak och det var endast tack vare att valvet i tornet, som stod emot de stora tunga kyrkklockorna som rasade, som elden förhindrades att nå in i själva kyrkobyggnaden. Detta räddade sannolikt kyrkan från totalförstörelse.

Tyska kyrkan efter branden
Tyska kyrkan efter branden. Teckning av J Raschdorff år 1879

Efter den stora branden så påbörjades bygget av det nya tornet snabbt och stod klart år 1887. Det ritades av berlinaren Julius Raschdorff (1823 - 1915) och är med sina 96 meter den idag högsta punkten i Gamla stan. Tornspiran, precis som de nya takstolarna, är gjorda i stål.

Efter branden år 1878 installerades 4 st nya kyrkklockor i det nya kyrkotornet (storklockan är den näst största i Sverige med sina 5,5 ton), gjorda i Dresden, samt ett nytt klockspel med 24 klockor som donerades av riksgrevinnan Wilhelmina von Hallwyl, detta gjöts om år 1923. Klockspelet spelar 4 gånger varje dag.

År 1881 revs de norra- och södra flyglarna på gravkoret och i samband med detta så flyttades alla gravarna från kyrkogården till Norra begravningsplatsen i Stockholm.

År 2005 - 2006 renoveras tornspirans kopparplåt vilket syns på många fotografier av Gamla stan från denna tid.



Test