Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Riddarholmskyrkan i Gamla Stan i Stockholm

Riddarholmskyrkan ligger på Riddarholmen och invigdes år 1292 då också kung Magnus Ladulås som första svenska kung gravsattes i kyrkan. Sedan år 1807 är kyrkan inte längre en församlingskyrka (har ingen församling och inga regelbundna gudstjänster hålls där) utan ett museum och begravningskyrka där svenska kungarna (17 st.), framstående militärer, höga adelsmän och deras gemål samt nära släktingar begravdes fram till år 1950.

Bild på Riddarholmskyrkan

 

Information om Riddarholmskyrkan

Birger Jarls torg
GPS: 59.324635, 18.064045

Besöka Riddarholmskyrkan

Birger Jarls torg

GPS: 59.324635, 18.064045

Avgift: Ja, se nedan.

Riddarholmskyrkan ligger på Riddarholmen på den södra sidan av Birger Jarls torg, ingången är från väster.

Entréavgiften (år 2016) var 50 kr för vuxna, studernade 25 kr och barn 0-6 år fri entré. Det går också att köpa en kombinationsbiljett som även gäller för det Kungliga slottet, notera att det endast går att betala entrén med kort vid kyrkan.

Tyvärr så tar kyrkan även avgift den 6:e juni (Sveriges Nationaldag) vilket i jämförelse med Storkyrkan, Tyska kyrkan, det Kungliga slottet, en rad museum m.fl. som inte tar avgift den dagen känns väldigt tråkigt. Kanske är det dags för Svenska staten att ta över kyrkan som idag är ett museum och säkra att alla svenska medborgare får tillgång till nationalskatterna, på samma sätt som statliga museum.

Riddarholmskyrkan är den äldsta byggnaden i Gamla Stan, den började byggas år 1285 och första delen stod klar år 1292. Riddarholmskyrkan var ursprungligen klosterkyrkan i Franciskanerorderns konvent på ön, kallat för Gråbrödraklostret (läs mer om det på den historiska delen av webbplatsen).

Riddarholmskyrkan var den kungliga begravningskyrkan fram till början av 1900-talet och där finns merparten av de svenska kungarna med familjmedlemmar begravda. Idag är Riddarholmskyrkan också förvarningsplats för Serafimerodens riddare efter att de avlidit. xxx. Läs mer om dessa under sevärdheter längre ner på sidan.

Riddarholmskyrkans sevärdheter

Riddarholmskyrkans sevärdheter
Kyrkorummet mot öster. Foto www.stockholmgamlastan.se

De främsta sevärdheterna i Riddarholmskyrkan är gravtumborna för Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bonde, Serafimerordens sköldar, Gustavianska gravkoret, Karolinska gravkoret, Lewenhauptska gravkoret, Bernadottska gravkoret mm.

Några personer som ligger begravda i kyrkan är: Kung Gustav II Adolf, kung Gustav III, kung Gustav IV, kung Karl X, kung Karl XI, kung Karl XII, kung Fredrik I, kung Karl XIV Johan, kung Oskar I, kung Oskar II m.fl.

Hela kyrkans inre i sig är en sevärdhet då det är en relativt välbevarad medeltida kyrka, hög och smal, där man fortfarande kan ana de gamla munkarna komma gående genom huvudgången.

Altaruppsatsen

Riddarholmskyrkan altaruppsatsen

Den nuvarande altartavlan är skänkt av kung Karl IX. Den är gjord av snickaren Steijermark och bildhuggaren Peter Schultz år 1678 i barockstil och föreställer Kristus på korset.

Orgel & orgelläktaren

Riddarholmskyrkan Orgelläktaren

Redan från invigningen år 1273 fanns det en kyrkorgel, då var den placerad i den enskeppiga delen av kyrkan och troligen mitt emot böndernas ingång. År 1702 installerades en orgel gjord av Hans Henrik Cahman som renoverades år 1819 av orgelbyggaren P. Strand.

Orgelläktaren står på 4 stycken vitmålade doriska kolonner och på bröstvärnet finns det svenska riksvapnet.

Banérska gravkoret - 1636

År 1636 byggdes det Banérska gravkoret för fältherren Johan Banér som dog 1641 i Tyskland.

Inne i gravkoret finns en tavla av Johan Banér i full rustning samt den stora sarkofagen i brun marmor. I gravkoret ligger dessutom flera av hans anförvanter

Bernadottska gravkoret - 1860

Riddarholmsklrykan Bernadottska gravkoret

Det Bernadotteska gravkoret är det sista byggda gravkoret, det byggdes åren 1858 - 1860 efter ritningar av arkitekten Scholander.

Mitt i gravkoret ligger Desiree (Desideria) och bakom henne ligger Karl XIV Johan. På den högra sidan ligger Karl XV, Lovisa, Gustav V* och Victoria. På den vänstra sidan ligger Oscar I, Josefina, Oskar II och Sofia.

I källaren under gravkoret ligger Prins Gustav, Prinsessan Eugénie, Prins August, Prinsessan Teresia, Prins Carl Oscar och Prins Erik.

*Gustaf V var den senaste kungen ur ätten Bernadotte som blev begraven i Riddarholmskyrkan, efter honom har alla kungligheter begravts på Haga

Gustavianska gravkoret - 1634

Riddaholmskyrkan Gustavianska gravkoret

Gustavianska gravkoret beställdes av kung Gustav II Adolf alldeles före hans avresa till Tyskland och det 30-åriga kriget. Det färdigställdes år 1633 i samband med Gustav II Adolfs gravsättning den 22:a juni år 1633.

Det gustavianska gravkoret var det första som byggdes till kyrkan, redan år 1633 stod det färdig och ritades av Kristian Blume. Det har 7 st. smala fönster och i dess mitt står en stor sarkofag i italiensk marmor där Gustav II Adolf ligger. Under fönstren kan man läsa en inskription på latin som i översättningen lyder:

Han började med svåra värv. Han älskade gudsfruktan. Han nedgjorde våra fiender. Han utvidgade riket. Han förhärligade svenskarna. Han befriade de förtryckta. Han segrade ännu i döden.

I det undre valvet (gravkorets källare) ligger bl.a. kung Adolf Fredrik, kung Gustav III, kung Gustav IV Adolf och kung Karl XIII.

Karolinska gravkoret - 1743

Riddarholmskyrkan Karolinska gravkoret

Åren 1671 - 1743 byggdes det Karolinska gravkoret efter ritningar av Carl Hårleman, på väggen där entrén är in till gravkoret hade tidigare franciskaner munkarna ett altare i den ursprungliga klosterkyrkan. Gravkoret är byggt i sandsten och utgör en avlång fyrkant med s.k. fronderade hörn. Utvändig är gravkoret prytt med en kunglig krona. Här finns 3 st stora sarkofager,i den mittersta ligger Karl XII, i den högra ligger Fredrik I och i de vänstra ligger Ulrika Eleonora d.y. I gravkorets källare ligger Karl X Gustav, Hedvig Eleonora, Karl XI, Ulrika Eleonora d.ä. samt 5 av hennes barn som dog i unga år

Lewenhauptska gravkoren - 1654

År 1654 byggdes de Lewenhaupska gravkoren för riksrådet och generalfältmarskalken Carl Mauritz Lewenhaupt samt bröderna Adam Ludvig lewenhaupt (riksråd och general) och Gustaf Mauritz Lewenhaupt (greve och överste).

Båda gravkoren finns under samma tak och kan ibland ses om ett gravkor. Här finns ett stort antal troféer samt gravarna för deras hustrur och ett antal efterkommande

Torstensonska gravkoret - 1651

Riddarholmskyrkan Torstenssonska gravkoret

År 1651 byggdes det Torstensonska gravkoret för fältherren Lennart Torstenson. På klostertiden fanns här det s.k. själakoret.

Inne i gravkoret finns en bildstod i vit marmor av Lennart Torstensson. Han själv och hans hustru, Beata De la Gardie ligger i enkla kistor. Sedan ligger ett antal av deras efterkommande i gravkoret

Wachmeisterska gravkoret - 1654

År 1654 byggdes det Wachtmeisterska gravkoret, kallas också ibland för det Wachtmeisterska och von Ferserska gravkoret.

Här liggerfältherren Hans Wachmeister af Björkö begraven med flera av sina anförvanter samt flera personer ur von Fersenska släkten.

Vasaborgska gravkoret - 1647

Riddarholmskyrkan Vasaborgska gravkoret

År 1647 byggdes det Vasaborgska gravkoret för Gustaf Gustafsson af Vasaborg, utomäktenskaplig son till Gustav II Adolf och Margareta Slots.

Här ligger Greve Gustaf Gustafsson med sin gemål Anna Sophia begravda i tennkistor tillsammans med flera av deras efterkommande.

Karl Knutsson Bondes gravtumba

Riddarholmskyrkan tumbor

Karl Knutsson Bonde gravsattes år 1470 och ligger i den norra gravtumban* längst fram vid altaret. Han var svensk kung, norsk kung, riksföreståndare och upprorsman under sin livstid. I gravtumban finns skeletten av 7 personer varav Karl Knutsson Bonde är ett av dem, de resterande är oidentifierade.

Karl Knutsson Bonde var 178 cm lång och hans skelett uppvisar artros i ländrygg, nyckelben och halskotor, sannolikt p.g.a. åldersförändringar. Det innebär att han hade lite svårt att vrida huvudet under de sista åren av sin livstid, han blev 62 år.

*Karl Knutsson Bondes gravtumba och den för Magnus Ladulås tillverkades av Kung Johan III på 1570-talet som ville ge de båda kungarna en finare gravplats. Före det så fanns inte gravtumborna och själva gravarna låg troligen i själva golvet på samma sätt som så många andra gravar gör i kyrkan idag.

Magnus Birgerssons (Magnus Ladulås) gravtumba

Magnus Ladulås donerade år 1285 medel till franciskanermunkarna så att de kunde bygga en kyrka vid sitt konvent på nuvarande Riddarholmen. I samband med invigningen av kyrkan år 1292 blev också Kung Magnus Ladulås, som första svenska kung, gravsatt där.

Hans gravtumba ligger i den södra gravtumban längst fram i kyrkan nära altaret men det visade sig efter DNA tester gjorda år 2011 på benresterna i de 8 kopparskrinen att det inte var Magnus Ladulås som fanns i graven.

Testerna utfördes av professor Göran Påssnert vid Ångströmslaboratoriet vid Uppsala Universitet enligt den s.k. C14 metoden och visade att benresterna var från 1430 - 1520-talet.

Troligen ligger istället Magnus Ladulås i en krypta (gravkammare) under de båda gravtumborna, detta kommer framtida utgrävningar visa. De personer som kan tänkas vara begravda i kryptan är:

  • Kung Magnus Birgersson, år 1292
  • Kung Valdemar Birgersson, år 1302
  • Erik Valdermarsson (son till Valdemar), år 1330
  • Magnus Birgersson d.y., år 1320
  • Drottning Helvig (gift med kung Magnus), år 1324
  • Rikissa Magnusdotter (dotter till kung Magnus), år 1347

*Uppgifterna kommer bl.a. från forskningsprojektet kring Magnus Ladulås och hans anhöriga.

Gravhällarna i golvet

I stort sätt hela midskeppets (den mittersta gången i kyrkan) golv består av gravhällar. Nedan har vi listat merparten av de identifierbara gravhällarna för de mer kända släkterna/personenar:

  • Släkten De la Gardie och Forbus
    Gravhällen ligger under själva altaret längst fram i kyrkan men är enligt uppgift tom.
  • Johan Gabriel Oxenstierna med fru Christina Gylta
    Gravhäll nr 3 i koret med ett epitafium i svart marmor ovanför som är uppsatt av rikskansler Axel Oxenstierna till minne av sin släkting
  • Släkten Wachschlager
    Gravhäll nr 7 och 8 i koret
  • Carl Mornaij med sonen Johan Mornaij
    Gravhäll nr 20. Carl Mornaij dömdes år 1574 till döden efter att ha blivit anklagad för myteri mot kung Johan III.
  • Släkten Rosén
    Gravhäll nr 21. Här ligger släktingar till hovpredikanten Dr. Gabriel Rosén. Hans son Erik Gabriel (justitieråd, president i Svea hovrätt mm) blev senare adlad under namnet von Rosén.
  • Bjelkenstiernska graven
    I graven som också ibland kallas för Erstaviksgraven ligger Knut Lejonhufud, generaladjutant och friherre, begraven. Graven ligger nära sakristian på den södra sidan.
  • Bjelkeska graven
    Graven ligger bredvid den Bjelkenstiernska graven och här ligger personer ur släkten Bjelke.
  • Ridderhofska graven
    I graven som också ibland kallas för Rothofska graven ligger personer ur släkten Rothof, bl.a. Lorentz Rothof som adlades Ridderhof. Graven ligger vid den 3:e pelaren på den södra sidan.
  • Daniel Strussenflykt
    Gravhäll nr 61 innehåller kvalevorna av Daniel Strussenflykt
  • Spensiska graven
    I norra gången nära det Torstenssonska gravkoret ligger den spensiska graven med bl.a. fältmarskalken Gabriel Spens.
  • Törnerska graven
    Gravhäll nr 91 vid södra gången ligger personer ur släkten Törner begravda.
  • Hans Strijk med fru Brita Skytte af Sätra
    Gravhäll nr 93 vid sydvästra hörnet.
  • Carl Johan Aldercreutz
    Graven ligger mitt i mittgången.
  • Ej identifierbara gravar för följande personer finns i kyrkan
    - Riksrådet Matias Pulbytzky
    - Generaltygmästare Pehr Sparre Larsson
    - Friherre Knut Kurck
    - Riddaren Carl Nilsson Ferla*
    - Riksföreståndare Torkel Knutsson
    - Christer Nilsson Vasa
    - Sten Sture d.y. med sin son Gustav Sture**
    - Erik Göransson Tegel
    - Riksrådet Seved Svensson Ribbing
    - Måns Bryntesson Liljehöök
    - Riksrådet Hogenskild Bielke
    - Skaldinnan Sophia Elisabeth Brenner

    *Kan vara begravd till vänster om altaret men uppgiften är osäker.
    **Strax innanför den västra kyrkdörren finns en större sten utan några inskriptioner. Det sägs att det var denna sten som kung Kristian II (kallad för Kristian tyrann) bröt upp för att gräva upp resterna av Sten Sture och hans ettåriga son Gustav för att bränna, i samband med Stockholms blodbad, i november år 1520 (Detta är dock inte sant då Sten Sture och hans son begravdes på den dåvarande S:t Johanneskyrkan vid Österlånggatan/Johannesgränd och deras gravsten står idag vid Katarinas kyrka som ligger nära platsen där de brändes av kung Kristian II).

    I kyrkan finns ca 123 gravhällar på golvet som innehåller kvarlevor från personer från nästan alla kända adelssläkter i Sverige under historien.

Serafimerordens vapensköldar

Riddarholmskyrkan Serafimersköldar

I Riddarholmskyrkan finns ett stort antal vapensköldar för avlidna personer som fått Kungliga Serafimerorden.

Orden instiftades den 23:e februari år 1748 av kung Fredrik I och var en gång Sveriges högsta utmärkelse. Sedan år 1975 delas den dock endast ut till utlänska statschefer eller motsvarande samt sedan 1995 även till det svenska kungahuset, utan krav på att utföra någon viktig gärning, vilket för att den fått betydligt lägre status.

Kontroversiella personer som fått serafimerorden är:

  • Envåldshärskaren Sultan Hassanal Bolkiah
  • Den Jugoslaviska diktatorn Josip Broz Tito
  • Italiens diktator Bennedito Mussolino (återkallad)
  • Egyptens president Hosni Mubarak
  • Japans kejsare Hirohito
  • Rumäniens diktator Nicolae Ceausescu (återkallad)

Riddarholmskyrkans historia

Riddarholmskyrkans historia
Illustration av Gunnar Härén. Publiceringsrätt www.stockholmgamlastan.se

Riddarholmskyrkan var från början kyrkan i Gråbrödrakonventet (Franciskanerordern) som grundades i början av 1270-talet efter en donation av kung Valdemar Birgersson. Själva kyrkan bröjade byggas år 1285 och stod färdig för sin första uppgift år 1292, begravningen av konventets donator, kung Magnus "Ladulås" Birgersson, son till jarlen Birger Magnusson (Birger Jarl).

Fram till år 1617 kallas kyrkan för Gråbrödrakyrkan eller Gråbrödernas klosterkyrka. Fr.o.m att adeln börjar byggas in palats på ön ändras namnet på ön och kyrkan, Gråmunkeholmen blir Riddarholmen och kyrkan blir Riddarholsmkyrkan.

Det första gravkoret, Gustavianska gravkoret, byggs år 1634 och därmed inleds kyrkans funktion som kunglig begravningskyrka som skulle vara ända fram till den 9:e november år 1950 när kung Gustaf V begravs där. I kyrkan hölls den sista regelbundna gudstjänsten år 1807, därefter är kyrkan i första hand ett museum.

Grundandet

I Erikskrönikan från 1320-talet räknas ett antal av kung Magnus Birgerssons (kallad Ladulås) gåvor till och insatser för kyrkan upp. Så här står det gällande Gråbrödrakonventet (läs mer om detta under rubriken "Gråbrödrakonventet" i menyn till vänster) på Kidaskär som Riddarholmen då hette:

a en holm heet Kidaskär eth kloster loot han mura thär swa wänt ok swa höwelikt at i hans rike war ey annat slikt. Kyrkian er wään ok stoor ok hawer en fagran liusan koor. Swigbogane äre alle lagde med gul. Ther er mykit folk i tha hon er full. Thet kloster gaff han barfötta bröder, ther badh han leggia sik tha han var döder

Troligen har Erikskrönikan använt sig av källor som tillrättalagts av kung Magnus Birgersson. I själva verket är det sannolikt att hans bror, Valdemar Birgersson, är den som donerade marken mm för konventbygget till gråbröderna då denna donation skedde år 1268/1270 när han var kung av Sverige (1250 - 1275).

År 1273 höll ett s.k. provinskapell av gråbröderna i Stockholm. Det innebär att en del av konventbygget stod färdigt och kunde härbärgera deltagarna, detta får räknas som konventets invigningsdatum. Själva kyrkan påbörjades dock först år 1285 efter en donation av kung Magnus Birgersson (inskrivet i hans testamente). Den vigdes år Jungfru Maria.

Riddarholmskyrkan är därmed en av Stockholms äldsta bevarade byggnader (äldsta byggnad i Stockholms stad är Bromma kyrka från 1160-talet). Merparten av teglet som kyrkan är byggd av kommer från tegelbruket i Rörstrand som donerades till gråbröderna år 1290.

I samband med invigningen av kyrkan år 1292 gravsattes kung Magnus Birgersson som första svenska kung där (han dog år 1290 och låg med största säkerhet placerad i den s.k. kryptan under huvudaltaret fram till år 1292) och efterföljdes år 1302 av sin bror Valdemar Birgersson. Båda ligger troligen i det vi idag kallar "Magnus Ladulås Sarkofag" som du kan läsa mer om till höger.

Konventtiden 1292 - 1527

Konventkyrkan var byggd i gotisk stil utan klocktorn men med en s.k. takryttare (tornspira) mitt på taknocken. Detta var vanligt i kloster- och konventkyrkor och kan än idag ses på bl.a. Vadstena klosterkyrka.

Kyrkobygget började år 1285 och invigningen skedde redan år 1292, ett snabbt bygge på endast 7 år. Troligen forcerades invigningen fram p.g.a. att kung Magnus skulle begravas i kyrkan och han dog redan år 1290, det kunde helt enkelt inte vänta hur länge som helst. Själva färdigställandet av kyrkan skedde säker flera år senare.

År 1382 inträffar ett mord i kyrkan. Det är Sveriges rikets drots, Bo Johnsson Grip som dödar sin släkting riddaren Carl Nilson Ferla. Det hela är ett drama där Bo Johnsson Grip anklagar riddaren för att ha en affär med sin 2:a hustru, fru Margaretha. Riddare Carl Nilsson Ferla ligger begravd i kyrkan.

En av de första bilderna på kyrkan kan ses nedan, Hogenbergs målning från 1570-talet där takryttaren framgår tydligt men där har även tornet i väster kommit till vilket skedde först på 1550-talet. Takryttarens placering är mitt över det s.k. korskranket. Se planritningen nedan.

Riddarholmskyrkan ritning 1300
Planritning av Riddarholmskyrkan på 1200- och 1300-talen. Konventet låg söder om kyrkan

  • A: Enskeppig del för bröderna, det s.k. koret.
  • B: Tvåskeppig del för lekmännen (allmänheten)
  • C: Korskranket som avdelade brödernas del från lekmännens
  • 1: Brödernas ingång till kyrkan
  • 2: Den västra huvudingången
  • 3: Sidoingång med portal för lekmännen
  • 4: Brödernas altare, det s.k. Högaltaret.
  • 5: Lekmännens huvudaltare, det s.k. Helga korsaltaret.

På bilden ovan framgår hur konventkyrkan var byggd och planerad. Det var en kyrka med en enskeppig del i öster för bröderna och en tvåskeppig del i väster för allmänheten (lekmännen) avdelade med ett s.k. korskrank. Denna asymmetriska byggnadsstil byggdes i Sverige från ca 1280-talet och var unik i Europa.

Storleken på brödernas enskeppiga del visar att det troligen var max ca 50 bröder i konventet för fler fick inte plats längs väggarna där. Bröderna satt på två bänkrader på vardera längs sidorna.

I brödernas del av kyrkan fanns sannolikt också en orgel placerad mitt emot brödernas ingång alternativt framme vid högaltaret på den norra långsidan.

Riddarholmskyrkan ritning 1400
Planritning av Riddarholmskyrkan på 1400-talet.

  • 6: Korsgång
  • 7: Jungru Marias altare
  • 8: Jungru Marias statyn
  • 9: S:ta Katarinas altare
  • 10: Predikstol
  • 11: S:ta Annas altare
  • 12: S:ta Erasmus altare
  • 13: Själakoret med själaaltaret
  • 14: Knut trolles kor
  • 15: Jösse Sköttes kor
  • 16: Köpmannakoret

På 1400-talet skedde en stor förändring av kyrkan, det började med att ett antal altare kom till, en predikstol och några kor. En stor staty av jungfru Maria med en silverkrona och en mantel med silverornament tillkommer också (manteln beslagtas senare av kung Gustav Vasa år 1572 och återses aldrig).

Nu hade man flera gudstjänster samtidigt i kyrkan vid de olika altarna. Nu kom också den s.k. korsgången till på den södra sidan av kyrkan som gjorde att bröderna kunder gå mellan de övriga delarana av konventet och kyrkan under tak.

Riddarholmskyrkan 1500-talet
Riddarholmskyrkan på 1500-talet.

På mitten av 1450-talet gjordes två större ombyggnader av kyrkan på utsidan. Den tidigare korsgången byggdes in i kyrkan som det tredje (södra) skeppet och koren flyttades ut till den nya ytterväggen.

Riddarholmskyrkan ritning 1450
Planritning av Riddarholmskyrkan på 1450-talet

Dessutom gjordes en tillbyggnad i väster där en portal till huvudingången byggdes. Denna portal blir senare grunden för klocktornet som byggs på 1570-talet av kung Johan III.

Åren 1527 - 1593 Hosptial och förfall

Riddarholmskyrkan 1570-talet
Riddarholmskyrkan 1570-talet. Målning av Hogenberg. Bilden är beskuren.

Riddarholmskyrkan ritning 1550
Planritning av Riddarholmskyrkan på 1580-talet

  • 17: Karl Knutsson Bondes sarkofag
  • 18: Magnus Ladulås sarkofag
  • 20: Trapphus mm upp till det nya klocktornet

Åren mellan 1527 och 1551 är besvärliga år för Riddarholmskyrkan då den inte längre tillhör konventet men inte heller har någon historisk roll som församlingskyrka i Stockholm. Det gör ju inte saken bättre att kung Gustav Vasa dessutom drar in det mesta av kyrkans tillgångar till staten, allt från mark till värdeföremål.

Riddarholmskyrkan undgår dock att rivas och det är kanske tack vare att många av kung Gustav Vasas förfäder ligger begravda där. Här finns hans farfarsfar Krister Nilsson (Vasa) och hans hustrus Margareta Eriksdotters (Krummedike) gravsten med släktvapnet på. Här ligger hans farfar Johan Kristiernsson (Vasa) begraven mm. Gustav Vasa lät t.o.m. höja familjegraven så att man inte skulle kunna gå på den.

Mellan åren 1528 och 1551 står i praktiken kyrkan tom och oanvänd samt förfaller då den inte underhålls. Det gamla konventet bredvid kyrkan har förvandlats till ett hospital efter att de sjuka och gamla flyttat dit från Helgeandsholmen år 1531. Detta flyttar igen år 1558 och denna gång till Danviken och det nybyggda hospitalet där.

År 1551 tillsätts en kaplan från Storkyrkan att hålla gudstjänster i Riddarholmskyrkan som nu blir en del av Storkyrkoförsamlingen. Kyrkan får ett viss upprustning men det är först på 1570-talet då kung Johan III (kung i Sverige mellan 1568 - 1592) fattade intresse för kyrkan som den lever upp igen.

Han låter bygga ett stort klocktorn på den stora portalen i väster och bygger in den tidigare korsgången som blir det tredje skeppet i kyrkan. Vidare så utnämner han Laurentius Norvegus (också kallas för Klosterlasse) till ledare för en nybildad teologisk skola i de gamla konventlokalerna där även kyrkan får en betydande roll. Skolan stängdes dock år 1593 när Johan III:s bror kung Karl IX lät inrätta en teologisk fakultet i Uppsala universitet.

Åren 1617 - 1870 Församlings- och kunglig gravkyrka.

År 1617 får kaplanen från Storkyrkan titeln som kyrkoherde i Riddarholmskyrkan. En sorts halv egen församling m.a.o. då det bara finns en kyrkoherde per församling och i Storkyrkoförsamlingen fanns det ju redan en med placering i Storkyrkan. Detta mellanspel fortsatte till år 1638 då Riddarholmskyrkan blir en helt egen församling. Gränsen är Stora Nygatan där alla som bor väster om gatan tillhör Riddarholmsförsamligen och de som bor öster om gatan tillhör Storkyrkoförsamlingen.

Det är också nu som kyrkan får dagens namn, Riddarholmskyrkan. Orsaken är att den framväxande svenska stormaktens adel bosätter sig på ön och börjar uppföra de palats som vi än idag kan se och att ön därmed ändrar namn från Gråmunkholmen till Riddarholmen.

Riddarholmskyrkan 1600-talet
Riddarholmskyrkan 1600-talet. Okänd konstnär.

Riddarholmskyrkan ritning 1650
Planritning av Riddarholmskyrkan på 1650-talet

  • 21: Torstensonska gravkoret (1651)
  • 22: Wachtmeisterska gravkoret (1654)
  • 23: Levenhauptska gravkoret (1654)
  • 24: Levenhauptska gravkoret (1654)
  • 25: Gustavianska gravkoret (1634)
  • 26. Vasaborgska gravkoret (1647)
  • 27: Banérska gravkoret (1636)

Perioden 1636 till 1654 genomgår kyrkan en stor förvandling, det är nu de flesta av gravkoren byggs av adelssläkterna som bl.a. krigar i Europa under det 30-åriga kriget. Du kan läsa mer om vart och ett av dem till höger.

Kung Gustav Vasa och hans söner valde alla att begravas i andra kyrkor än Riddarholmskyrkan men kung Gustav II Adolf (sonson till Gustav Vasa) ändrade på det och ligger idag begraven i det gustavianska gravkoret som också var kyrkans första gravkor. Gustav II Adolf startar därmed en lång tradition som sträcker sig mer eller mindre oavbrutet fram till år 1950 när kung Gustav V blir den senaste kungen att begravas där.

Riddarholmskyrkan ritning 1750
Planritning av Riddarholmskyrkan på 1750-talet

  • 28: Karolinska gravkoret (1671 - 1743)

Under 1700-talet tillkommer det Karolinska gravkoret på den nordöstra sidan, det mest praktfulla av dem alla. Här ligger Karl X, Karl XI, Karl XII, Fredrik I, Ulrika Eleonora m.fl.

År 1748 instiftar kung Fredrik I Serafimerorden. En serafimerordensriddare har sin vapensköld hängande i serafimerordenssalen på det Kungliga slottet så länge han/hon lever. Vid dennes död flyttas vapenskölden under en timmes tid (under denna tid ringer Riddarholmskyrkans klocka) från slottet till Riddarholmskyrkan där den kommer att vara framgent. Detta gör att en stor del av Riddarholmskyrkans inre sedan dess tas upp av serafimerordenssköldar från avlidna ordensriddare.

De kungliga som idag ligger begravda på Haga har sina ordenssköldar på en speciell plats i kyrkan, den s.k. hagaväggen.

År 1806 flyttades Riddarhomlskyrkans kyrkogård som låg norr om kyrkan på delar av det som idag är Birger Jarls torg. Samtidig rivs nu stenmuren som omgärdat kyrkogården och dagens öppna yta framträder.

År 1807 upphörde riddarkyrkoförsamlingen som funnits sedan år 1638 att vara en egen församling och upptogs igen i Storkyrkoförsamlingen. Nu upphörde också alla regelbundna gudstjänster i kyrkan som blev en grav- och minneskyrka. Den gamla församlingsgränsen mellan Riddarholmskyrkan och Storkyrkan gick längs dagens Stora Nygatan.

Riddarholmskyrkan brinner

Riddarholmskyrkan brinner
Riddarholmskyrkan brinner den 28:e juli år 1835. Bild av okänd (liknar litografi av C.W. Plam).

Den 28:e juli klockan 8 på morgonen år 1835 slog blixten ned i Riddarholmskyrkans torn och en häftig brand utbröt som varade i hela 3 dagar. Se bilden nedan. Nu förstördes det gamla klocktornet med de fem klockorna som skänkts av drottning Kristina,, tornspiran förstördes helt samt att hela den övre delen (taket mm) brann upp. Branden krävde 2 dödsoffer, gardisten Lundqvist och lärlingen Andersson.

Merparten av kyrkan räddades dock och kunde återuppbyggas och det nya tornet, ritat av professor C.G. Göthe, i gjutjärn stod klart år 1841. Idag har dock kyrkan endast en enda kyrkklocka, den s.k. serafimerklockan som endast ringer vid kungliga begravningar och serafimerringningar.

Åren 1850 - Modern tid

Riddarholmskyrkan 1870-talet
Riddarholmskyrkan 1870-talet. Bild: Panorama av Riddarholmen, Kungl. Biblioteket, målning av Otto August Mankell. Bilden är beskuren.

Riddarholmskyrkan ritning 1850
Planritning av Riddarholmskyrkan år 1897.

  • 29: Bernadotteska gravkoret (1858 - 1860)

Det sista gravkoret att byggas är det Bernadotteska gravkkoret åren 1858 - 1860 där merparten av alla Bernadotteska kungar och drottningar ligger begravda från Karl XIV Johan till Gustav V. Fr.o.m. Gustav VI Adolf har dock alla kungligheter begravts på Haga.

Riddarholmskyrkan är 58,5 meter lång, 19,5 meter bred på bredaste stället, 11,5 meter hög från marken till taknocken, från marken till tornspirans topp är det 91,5 meter.

Kyrkan är byggd på 12 korta stödpelare med höga fönster placerade högt upp mot taket. Fram till år 1416 var taket täckt med spån/halm därefter täcktes det med bly. Dagens treskeppiga del bärs upp av 8 pelare i två rader.

I klocktornet finns det idag endast en enda klocka, den s.k. serafimerklockan som ringer vid kungliga begravningar och den s.k. serafimerringningen när en serafimerriddares vapensköld flyttas från det Kungliga slottet till Riddarholmskyrkan.

I kyrkan finns idag inga stolar för mässa utplacerade utan dessa ställs fram enbart vid speciella tillfällen. Samma sak gäller predikstolen.



Test