Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Yngve Larsson

Bild på Yngve Larsson

 

Information om Yngve Larsson

Född: 1881-12-31, Sundsvall
Död: 1977-12-16, Stockholm

Yngve Larsson var under sin verksamma period i Stockholm åren 1915-1970 en tongivande personlighet och har satt stora spår i stadsbilden.

Yngve växte upp i Sundsvall som son till grosshandlare Axel Larsson och Ida Larsson. Han hade en bror, Lennart, och en syster, Ingrid. År 1891 flyttar familjen till Stockholm där Yngve började på Palmgrenska samskolan. Hans pappa, Axel, dog 1894 när Yngve bara var 13 år gammal. År 1900 tog Yngve studentexamen vid Norra Real i Stockholm och påbörjade studierna vid Uppsala universitet. År 1909 tog han licentiatexamen i statsvetenskap och år 1913 disputerade han.

Yngve blev tidigt politiskt aktiv, först i den liberala studentföreningen Verdandi vid Uppsala universitet men gick snart över till den socialdemokratiska studenföreningen Laboremus. Han skulle senare medverka i bildandet av Stockholms Kooperativa Bostadsförening år 1916 och var aktiv i ett antal andra föreningar.

År 1908 tog han anställning på det statistiska kontoret inom Stockholms stad som amanuens. När Svenska stadsförbundet bildades (kommunalförbundets föregångare) blev han dess andre sekreterare. År 1915 blev han förste sekreterare och år 1918 dess direktör.

År 1924 blev Yngve borgarråd, en post han skulle behålla till år 1946. Hans ansvarsområde var den administrativa roteln inom stadsförvaltningen, den bytte år 1932 namn till gaturoteln och år 1940 stadsbyggnadsroteln. Han hade en ledande roll i besluten för byggnationen av Slussen och Södertunneln (1930-35), Västerbron och Tranebergsbron (1934-35), Bromma flygplats (1936), Tunnelbanan (1941), Norrmalmsregleringen (1945) och broarna mellan Södermalm och Tegelbacken (1947).

År 1946 blev Yngve riksdagsledamot för Socialdemokratiska partiet men satt bara under 2 mandatprioder fram till år 1952. Han gick sedan tillbaka till sitt älskade Stockholm där han skulle verka fram till sin död år 1977. Han kom att kallas århundradets främste stadsbyggare i Sverige och var säkert den mest inflytelserika personen inom Stockholmspolitiken under sin verksamma tid.



Test