Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Pierre Hubert L'Archevêque

Bild på Pierre Hubert L'Archevêque

 

Information om Pierre Hubert L'Archevêque

Född: 1721-5-1, Paris i Frankrike
Död: 1778-9-25, Montpellier Frankriek

Pierre Hubert L´Archevêque föddes i Paris i Frankrike år 1721. Vi känner inte till något om hans föräldrar då de dokumenten som berättar om dessa förstördes i branden av Hôtel de Ville, där stadsarkivet förvarades, år 1871. Vi vet att han hade en bror, Louis Etienne, som blev katolsk präst i Paris. Brodern överlevde Pierre Hubert med ca 10 år då han nämns i brev som är upptagna i dennes bouppteckningen år 1778.

År 1737 började han studera vid "Académie Royale de Peinture et de Sculpture" (idag Académie des Beaux-Arts) och det året fick han en s.k. kvartalsmedalj i modellteckning. Han måste dock ha gått i lära hos en mästare före dess då det krävdes ett intyg från en sådan för att kunna få påbörja studier vid akademien, troligen var det hos skulptören Edme Bourchardon (bror till Jacques-Philippe Bourchardon som verkade vid det Kungliga slottet åren 1741-1753) som han gick i lära redan som väldigt ung.

Under studierna vid akademien fortsatte han som elev hos Edme Bourchardon. Troligen hjälpte han Bourchardon med ornamenteringar när denne gjorde den stora fontänen "Fontaine des Quatre-Saisons" i Paris åren 1739-45. Kontakten med Bourchardon skulle också vara dörröppnaren för hans möjlighet att komma till Sverige som Kunglig hovskulptör år 1755.

Efter examen på akademien år 1744 där han får år 1745 Akademiens stora pris i skulptur (för verket "Salmon låter föra arken till templet") kan han resa till Italien och Rom på stipendier, han kommer att stanna i Rom åren 1744-1748. Han bodde och studerade på Franska Akademien i Rom (beläget i Palazzo Mancini) som grundats år 1666, normalt bodde där 12 stipendiater där samtidigt, 4 skulptörer, 4 målare och 4 arkitekter. Under L´Archevêques tid där var de andra skulptörerna Jacques Saly (1717-1776), Simon Challe (1719-1765) och Nicolas-Francois Gillet (1712-1791) och de studerade under akademiens direktör Jean-Francois de Troy (1679-1752).

Det finns inga konstverk av L´Archevêque bevarade från tiden i Rom men det finns ett antal ritningar till tänkta konstverk. De flesta är fontäner och några av dessa finns bevarade på Uppsala universitetsbibliotek. Det som också finns är den enda målningen av honom föreställande "Susanna och gubbarna". Det är en scen från Gamla testamentet och som många elever vid akademien fick göra under sin utbildningstid. Idag finns denna målning på Drottningholm och var en gång i drottning Lovisa Ulrikas ägo.

År 1748 får L´Archevêque erbjudande om att resa till den franska staden Nimês för att arbeta med utsmyckningar i samband med ett stor projekt vilket han tackar jag till och lämnar Rom den 26.e november år 1749. I Nimês kommer han bl.a. att utföra fontänen "La Fontaine de Nimes" samt en rad stora urnor som finns bevarade. Han stannar fram till år 1753 då han reser vidare till Paris.

År 1753 dör Edme Bourchardons bror Jacques-Philippe Bourchardon (1711-1753) i Stockholm och slottsarkitekten Carl Johan Cronstedt skickar iväg hovintendenten och blivande slottsarkitekten Carl Fredrik Adelcrantz (1716-1796) till Paris för att bl.a. leta efter en ersättare. Han tar hjälp av den svenska ministern i Paris, Ulrik Scheffer, som via förmedling av Edme Bourchardon får kontakt med L´Archevêque och erbjuder denne tjänsten som Kunglig hovskulptör "Premier Sculpteur de Roi de Suéde". Lönen var inte så hög som andra nationer erbjöd så det var nog lika mycket den fina titeln som avgjorde. L´Archevêque skriver på kontraktet och sommaren år 1755 reser han till Stockholm. Han kommer att bli den sista franska konstnären i en lång rad från 1600-talets slut som rekryteras för att arbeta på utsmyckningarna av det Kungliga slottet i Stockholm.

Hans första uppgift vid ankomsten till Stockholm är att slutföra Bourchardons arbete på Slottskyrkans altaruppsats (han kommer aldrig att avsluta den utan det görs av Johan Tobias Sergel år 1779, ett år efter L´Archevêque död). Året efter hans ankomst börjar den då unga bildhuggaren Johan Tobias Sergel hos honom som elev. Sergel kommer att bli dominanten bland Svenska konstnärer under andra halvan av 1700-talet och början av 1800-talet och han var starkt influerad av L´Archevêque men även av Jacques Adrien Masreliez och Jean Eric Rehn.

L´Archevêque första större nya uppdrag kommer år 1757 när Riksens Ständer beställer en staty av kung Gustav II Adolf som skall placeras på Gustav Adolfs torg i Stockholm. Den kom att bli mycket omdiskuterad då han utformade den med Gustav II Adolf ridande och ryktets gudinna springande efter med en lagerkrans. Den "halvnakna kvinnan", som dåtiden beskrev gudinnan, ansågs inte passande för den stora hjältekonungen och togs bort i ett nytt förslag av honom år 1758. Inte heller det förslaget accepterades utan det är först i.om. förslaget år 1762 där endast kungen och hans häst modelleras som godkänns. Skulpturen ansågs dock inte hålla någon högre klass och fick dessutom göras om då gjutningen misslyckades och slutresultatet skall nog man anse att hans elev Carl Adams (1751-1811) ligger bakom då den stod klar år 1796.

L´Archevêque hade ständiga problem med att färdigställa det han åtagit sig att göra och det kom även att drabba nästa stora uppdrag, statyn föreställande Gustav Vasa på Riddarhustorget. Den beställdes av Riddarhuset år 1760 med avsikten att den skulle invigas år 1773, på midsommarafton, den dagen 250 före som kung Gustav Vasa tågade in i Stockholm. Så blev det inte, den invigdes först midsommarafton den 24:e juni år 1774, året efter 250 års jubileet. Vid det här laget var många mycket kritiska till L´Archevêque, inte bara för förseningarna utan även för den konstnärliga kvaliteten. Trots att den beställdes efter statyn av Gustav II Adolf stod den klara före och blev därmed det första offentliga konstverket i Sverige.

Det vi känner till från L´Archevêques konstnärskap är att han var mycket influerad av Edme Bourchardon där t.ex. statyn av Gustav II Adolf har tydliga drag av Bourchardons staty av Louis XIV vid Versailles. Han gjorde dock inga kopior utan hade en egen stil vilket J Langes beskriver som "en av kungarna i kortleken". Lars Hammarskiöld beskriver honom som "hans enda merit är att han fostrat Sergel".

Åren 1755-1777 var han lärare vid Konstakademien varav åren 1768-1777 som dess direktör. Han invaldes även år 1768 som ledamot nr 62 i den Kungliga Vetenskapsakademien. År 1777 lämnar han Sverige, trött på kritiken, inte så saknad och bosätter sig i den franska staden Montpellier. Han dör strax efter, år 1778, och ligger begravd där. Hans kanske största betydelse var att han var mycket engagerad i att få fram en svensk generation av konstnärer med bl.a. Johan Tobias Sergel.



Test