Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Peder Gustafsson Banér

Bild på Peder Gustafsson Banér

 

Information om Peder Gustafsson Banér

Född: 1588-6-28, Djursholm
Död: 1644-7-13, Stockholm

Peder Gustafsson Banér (till Ekenäs), kallad för Per, föddes på Djursholms slott år 1588, hans far var riksrådet greve Gustaf Axelsson Banér (1547-1600) och hans mor var grevinnan Kristina Svantesdotter Sture (1559-1619). Han var 3:e äldst bland 9 syskon men som äldsta son var det han som skulle ta över grevetiteln när hans far dör och därmed bli huvudman för familjen. Han växte upp på Djursholms slott strax norr om Stockholm och fick där privatundervisning i hemmet tillsammans med sina syskon.

När Banér var endast 12 år avrättades hans far i Linköping för att ha stött kung Sigismund i kriget mot hertigen Karl (son till Gustav Vasa och blivande kung Karl IX). Detta gjorde det svårare för Banér och han var utstött under hela kung Karl IX:s regeringstid, det var först när hans son, Gustav II Adolf, blev kung år 1611 som Banér blev accepterad. När han följde kung Gustav II Adolf på fälttåget till Skåne år 1612 och vid slaget i Vittsjö räddade kungens liv som hans karriär tog fart.

År 1613 blev han utnämnd till Kammarherre och fick då även tillbaka stora delar av familjens beslagtagna egendomar. År 1617 när Gustav II Adolf kröntes blev han riddare och år 1618 Kammarråd.

Banér skulle under åren 1618-1636 göra en lysande karriär inom den svenska administrationen och var åren 1621-1622 krigskommissarie, år 1622 blev han utsedd till guvernör i Estland, år 1625 riksråd och år 1626 rikskansliråd. Han var nu i den absoluta toppen i det svenska samhället och deltog i landets ledning. Han hade dock inte ett bra förhållande till rikskanslern Axel Oxenstierna och efter kung Gustav II Adolfs död och Oxenstiernas i praktiken övertagande av landets ledning drog han sig tillbaka år 1636.

Han gifte sig år 1615 med Hebbla Klasdotter Fleming (1582-1639) och de fick 8 barn. Per Banér dog i pesten år 1644 och ligger begravd i det Banérska koret i Riddarholmskyrkan.



Test