Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Olof von Dalin

Bild på Olof von Dalin

 

Information om Olof von Dalin

Född: 1708-8-29, Vinberg nära Falkenberg
Död: 1763-8-12, Drottningholms slott i Stockholm

Olof Dahlin* föddes år 1708 på prästgården i Vinberg utanför Falkenberg, hans far var kyrkohedern Jonas Dahlin (1667-1710) och hans mor var Margareta Brigitta Ausén (1677-1729). Han hade en äldre syster som vi inte känner till namnet på. När Olof bara var 2 år gammal dog fadern och modern gifte om sig år 1712 med kyrkoherden Severin Bökman och med honom får hans mor ytterligare 3 barn.

Styvfadern hjälpte Olof till utbildning och år 1721 reser Olof till Lund där han studerar vid universitetet, först medicin men sedan går han över till humaniora och får filosofen Andreas Rydelius som sin lärare. Det kom att påverka Olof under resten av hans liv.

År 1727, nitton år gammal, reser Olof till Stockholm där han blir informator för kammarrådet Klas Rålambs barn och där trivs han bra. Han fick även tillträde till Rålambs farbrors stora bibliotek där han kom att speciellt läsa mycket av de historiska böckerna. Det var nu som Olof började skriva dikter och år 1731 fick han anställning som kanslist vid Riksarkivet och året efter på Kanslikollegiet. På sin lediga tid, förutom att skriva poesi, gjorda han en hel del historisk forskning.

År 1732 publicerade han, anonymt, för första gången första numret av "Then Swänska Angus". Det var en moralisk och satirisk veckoskrift som bl.a. använde material från den engelska tidskriften "The Spectator" men även hans egna verk. I tidskriften framställde han vanliga människor och deras vardagliga problem men även politik i satirisk sagoform. Tidskriften väckte uppmärksamhet och blev snabbt populär.

År 1733 förbjöds tidskriften av Kanslikollegiet, där Olof arbetade, men redan efter 4 dagar fick den rätten att publiceras igen efter ingripande av kanslipresidenten Arvid Horn. Kanske var det drottningen Ulrika Eleonora som låg bakom för hon lär ha uppskattat tidskriften mycket. År 1735 avslöjades det att Olof Dahlin var den som låg bakom tidskriften och han presenterades för kungafamiljen som belönade honom med både presenter och år 1737 även tjänsten som kunglig bibliotekarie.

År 1739 reser Olof till Paris där han stannade i ett halvår, det kom att både att sporra hans författarskap som påverka dess inriktning. År 1740, efter hemkomsten, publicerar han "Sagan om hästen" som berättar om Sveriges öden sedan Kalmarunionen där Sverige framställs som en häst som rids av olika ryttare som är de svenska kungarna sedan den tiden. Hästens öden är lika med Sveriges öden.

I mitten av 1740-talet kommer han ut med första delen av sitt stora historiska verk "Svea Rikes historia", de andra delarna publiceras år 1750 och 1760. Det historiska verket kommer många att använda som källa för att förklara händelser (många som aldrig hänt) i Sveriges historia, främst en del kungar som vill kunna göra gällande väldig gamla släktband med förhistoriska figurer.

År 1750 anställs han av hovet för att bli kronprins Gustavs (Gustav III) informator och han kom att bli mycket uppskattad av både kronprinsen som dennes mor, drottning Lovisa Ulrika vilket säkert förklara hans adlande år 1751 då han också ändrar sitt namn till Olof von Dalin.

von Dalin blev under sin tid en av de främsta representanterna för upplysningstidens första skede, han skrev den största och mest kända historieskildringen av Sverige sedan Olaus Petri på 1500-talet och han skulle komma att bli den tidens största kulturpersonlighet. von Dalin dog år 1763 och några år senare gav Vetenskapsakademien ut en minnesmedalj över honom och året efter gav även Svenska Akademien ut en medalj över honom. von Dalin gifte sig aldrig och fick inga barn, han ligger begravd i Lofö kyrka och drottning Lovisa Ulrika lät skriva i hans minnesvård "Dalin har gjort sitt namn odödligt genom sina poetiska skrifter, sin Svenska Angus och sin Svea rikes historia".

*Han bytte namn till Olof von Dalin när han blev adlad år 1751 av kung Adolf Fredrik. Namnet Dahlin hade fadern tagit från Dahlstorp i Tranemo där han föddes år 1667.



Test