Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Lars Johan Hierta

Bild på Lars Johan Hierta

 

Information om Lars Johan Hierta

Född: 1801-1-23, Uppsala
Död: 1872-11-20, Stockholm

Lars Johan Hierta föddes Uppsala år 1801, hans far var akademiräntmästaren Carl Didrik Hierta (1758-1816) och hans mor var Hedvig Johanna Schméer (1766-1804). Han växte upp med en äldre syster, Catharina Elisabeth (1798-1872) tillsammans med sin far som efter moderns död år 1804 fick uppfostra de två barnen på egen hand. Fadern skulle aldrig gifta om sig och uppfostrade barnen med en fri syn som präglades av en human grundsyn som skulle prägla dem båda under hela deras liv.

Hierta fick sin första utbildning via informatorer i hemmet men kom redan 13 år gammal att ta studentexamen vid Uppsala universitet. Två år senare, år 1816, dog även hans far och han stod ensam tillsammans med sin syster och kom år 1821 att ta sin magisterexamen vid universitetet. Han fortsatte med att ta en juridisk kandidatexamen för att kunna göra karriär som ämbetsman och flyttade då också till Stockholm.

Hierta kom att påverkas av den engelska filosofen Bentham och dennes idéer att man skulle sträva efter att skapa största möjliga lycka åt så många människor som möjligt, vilket var i en tid när den generella inställningen var att var man hade sin plats här i livet och att belöningen kom i efter döden. Han skulle år 1828 komma att föra protokollet vid ståndsriksdagen och som adelsman* fick han också tjänst som notarie vid riddarhuset. Det var året efter som han tillsammans med M.J. Crusenstolpe startade en liten riksdagstidning vilket var en stor framgång.

År 1829 använde han inkomsterna från riksdagstidningen samt arvet efter sina föräldrar till att starta ett boktryckeri, där tryckte han bl.a. riksdagstidningen men även en rad andra publikationer. Det var med detta tryckeri i grunden som han under år 1830 beslutade att starta den liberala tidningen "Aftonbladet" efter inspiration bl.a. från julirevolutionen i Frankrike år 1830. Han startade den tillsammans med 4 vänner. Tidningen första nummer kom ut den 6:e december år 1830 och det andra den 10:e december och fr.o.m. den 16:e december startades en regelbunden utgivning då mottagandet var mycket positivt. Tidningen trycktes mitt på dagen för att kunna få med de rapporter från utlandet som kommit med morgonposten.

Aftonbladet blev snabbt inte en av kung Carl XIV Johans favorittidningar, tvärtom blev det en av dem han tyckte sämst om då den hade oförskämdheten att inte tycka som kungen. Carl XIV Johan var känd för sitt ringa högaktande av sådant som demokrati, svenskar, Sverige, medbestämmande, yttrycksfrihet mm och såg Aftonbladet som en antimonarkistiks och antidynaistisk publikation som skulle stoppas. Tidningens utgivningstillstånd drogs in hela 23 gånger av kungen före hans död år 1844, den skulle sedan dras in ytterligare 3 gånger av kung Oscar I före denne gav upp motståndet den 31:a december år 1851 vilket också blev Hiertas sista dag som redaktör.

År 1852, den 2:a januari, utgavs det Aftonbladet som finns än idag och den första innehavaren av utgivningsbevis för dagens tidning blev doktor Carl Fredrik Bergstedt.

Hierta gifte sig år 1833 med Wilhelmina Fröding (1805-1878) och de skulle få 5 döttrar, Bertha Amalia (1836-1926), Clara Virginia (1839-1863), Ebba Cecilia (1840-1908), Anna Wilhelmina (1841-1924) och Hedvig Elisabeth (-1910). Hierta hade också en förbindelse med sina anställda Wendela Hebbe (1808-1899) under många år och de fick sonen Edvard Faustman (1852-1927) tillsammans.

Hierta var inte bara en tidningsutgivare utan även en känd riksdagsman som drev en rad frågor som t.ex. att ta bort husagan och kvinnors rätt till lika arv som sönerna. Han satt i riksdagen under många år från 1828 till 1872.

Hierta dog år 1872 i Stockholm och ligger begravd på Norra begravningsplatsen. Efter hans död har bl.a. hans änka, Wilhelmina, upprättat en stiftelse till hans minne och på hans 100-års dag lät hans döttrar instifta en resestipendiefond för svenska publicister mm.

*Lars Johan Hierta kom från den adliga släkten Hierta som räknar sin anor tillbaka till Bengt Hierta (1586-1602) som troligen kom från Trondheim i Norge och flyttade in till Sverige via Danmark.



Test