Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna

Bild på Kristina Nilsdotter Gyllenstierna

 

Information om Kristina Nilsdotter Gyllenstierna

Född: 1494--,
Död: 1559-1-5, Hörningsholms slott

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna föddes ca år 1494, hennes far var riksrådet greve Nils Eriksson Gyllenstierna (död 1495) och hennes mor var Sigrid Eskilsdotter Banér (död 1527). Hon hade 2 bröder, Erik Nilsson (1511-1580) och Eskil Nilsson (-1520), halvbrodern Trotte Månsson Eka och halvsystern Cecilia Månsdotter Eka (1475-1522). Det var hennes halvsyster Cecilia Månsdotter Eka som senare skulle bli mor åt kung Gustav Vasa och dö i dansk fångenskap efter Stockholms blodbad.

Kristina växte troligen upp på Fågelviks herrgård utanför Valdemarsvik som hennes far ägde och gården kom att stanna i släktens ägo ända fram till år 1711. År 1509 trolovades hon med Nils Gädda men han dog samma år men redan år 1511 gifte hon sig istället med Sten Svantesson Sture som senare kom att kalla sig för Sten Sture d.y. och därmed hade hon nått det absoluta toppskiktet inom svensk adel.

Kristina och Sten Sture d.y. fick barnen Nils (1512-1528), Iliana (1514-?), Magdalena Margareta (1516-1521), Svante (1518-?) och Gustav (1519-1520).

År 1512, ett år efter giftmålet, blir hennes man Sten Sture utsedd till svensk riksföreståndare* och därmed blev Kristina landets första dam. Detta var också en tid när unionskungen inte hade någon makt i Sverige utan Sverige var i praktiken självstyrande med riksföreståndaren som regent. Det var dock inte en situation som unionskungen accepterade utan gjorde istället allt för att tvinga tillbaka Sverige in i unionen genom regelrätta invasioner. Det var inte en ny situation utan redan år 1471 hade den dåvarande svenska riksföreståndaren Sten Sture d.ä. besegrat den danska unionskungen i slaget vid Brunkeberg och därefter styrt Sverige utan unionskungen.

Kristinas tid i den svenska historien kom först år 1520 när hennes man, Sten Sture d.y. dör efter ett slag mot unionskungen Kristian II:s trupper och den svenska armén in till Stockholm där hon befinner sig. Det är nu Kristina tar över ledningen av landet och försvaret av Stockholm, inte med majoriteten av adelns stöd för de hade den 6:e mars uttalat sitt stöd för Kristian II, utan med borgarna och bönderna i landet. Hon kontrollerade på det viset städerna Stockholm, Västerås, Kalmar, Nyköping samt stora delar av Finland. I Stockholm kom det till strid när kung Kristian II belägrade staden på sensommaren år 1520.

Hon ledde försvaret av staden framgångsrikt men övertalades att kapitulera mot ett löfte om amnesti av kungen, så blev det och kungen tågade in i staden med sina trupper. Löftet visade sig falskt men hänvisning till att ett förräderi mot kyrkan (de hade ju avsatt ärkebiskopen Trolle) kunde inte kungen ge amnesti för utan endast ärkebiskopen själv och då Trolle hatade Sten Sture d.y. och därmed även Kristina var det inte aktuellt. Detta resulterade i att kungen dömde dem och en del andra för förräderi och avrättade 82 personer på Stockholms stortorg samt hängde några (ca 10) på Mynttorget där galgen stod. Totalt ca 92 personer och det kallar vi idag för Stockholms blodbad.

Kristina själv, hennes halvsyster Cecilia Månsdotter, dennes två döttrar och några andra fängslades och transporterades till Köpenhamn där de fick sitta fängslade. Cecilia och hennes två döttrar dog år 1522 i fångenskapen (troligen av pesten) vilket skulle resultera i Gustav Vasas (det var Cecilias son och därmed var Kristina hans moster) stora hat mot Kristian II och dennes avsättning år 1523. Kristina fick sitta kvar i fångenskapen till år 1524 då hon tilläts återvända till Sverige.

År 1526 förlovades Kristina med Johan Turesson Tre Rosor och de gifte sig på sommaren 1527. Hennes son Nils avrättades år 1528 i Rostock p.g.a. ett uppror mot kung Gustav Vasa där sonen kallade sig för "Dalajunkern", det är i alla fall vad senare forskning kommit fram till. Kristina hade dock vid den här tiden i stort sätt förskjutit sonen och efter den här händelsen försvinner hon från offentligheten. Kristina var fortsatt alltid lojal mot sin systerson, kung Gustav Vasa och fick en rad privilegier, hon hade också en vissa tiden hand om kungabarnen under deras uppväxt.

*Riksföreståndare fanns under unionstiden (Kalmarunionen åren 1397-1523 mellan Sverige, Norge och Danmark) då unionskungen alltid var dansk och när han inte var i landet styrde den svenska riksföreståndaren i kungens ställe.



Test