Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Lars Nilsson

Bild på Lars Nilsson

 

Information om Lars Nilsson

Född: 1538--, Tönsberg i Norge
Död: 1622--, Vilna i Litauen

Lars Nilsson, eller Lars Nilsen, föddes år 1538 i Tönsberg i Norge och kom senare att kallas för Kloserlassen under tiden i Stockholm. Han växte upp i Tönsberg i södra Norge där den lokala prästen Lauritz Matsson fick fortsätta som katolsk präst trots att Norge reformationen hade påbörjats i Norge och prästerna skulle predika den protestantiska läran. Lauritz Matsson skulle få stor påverkan på Klosterlasse och han ansåg att han hade fått en uppgift av Gud att omvända hela Norden tillbaka till den katolska tron.

Han kom på 1550-talet till universitetet i Louvain i dagens Belgien där han konverterade till katolicismen officiellt och blev prästvigd, det var också under den här tiden som han blev jesuit (år 1564). Han stannade i Louvain till år 1575 då han utsågs till ledare för den jesuitiska missionen "Missio Suetica" som Påven beslutade skulle skickas till Stockholm efter att Johan III blivit kung år 1568. Kungen var gift med det Polska katolska prinsessan Katarina Jagellonica och såg nu en möjlighet att omvända kungen till den "sanna" tron.

Han anlände till Stockholm år 1576 och blev bl.a. drottning Katarinas själasörjare men fick också en offentlig uppgift och position av kung Johan III, han blev professor och ansvarig för det som kom att kallas för "Collegium Regium Stockholmense" eller Johan III:s kollegium. Skolan fick som uppgift att utbilda präster i den av Johan III:s mera liberala liturgi avseende katolicism och protestantism, kort sagt var den ganska pro katolicismen.

Det var i samband med att Klosterlasse fick positionen som skolans ledare som han också kom att kallas för just "Klosterlasse" då skolan låg i det gamla Gråbrödraklostrets lokaler. Officiellt hade han tagit namnet Laurentius Nicolai Norvegus sedan efter sin prästvigning i Louvain. Klosterlasse lyckades att få ett flertal unga svenska präststudenter att konvertera till katolicismen vilket inte sågs med blida ögon av den svenska kyrkan som var protestantisk.

Påven i Rom skickade år 1577 jesuiten Antonio Possevino till Stockholm för att omvända kungen och helt hela landet till katolicismen och Possevino tvingade även Klosterlasse till mer radikala åtgärder för att hjälpa till i detta arbete, inget av det lyckades och ett av resultaten var att Klosterlasses relation med kung Johan III försämrades. Det i sin tur resulterade i att de protestantiska prästernas försök att stoppa honom blev alltmer framgångsrika.

På 1580-talet blev Klosterlasses position allt svårare, han kritiserades av Possevino inför Påven för att vara för undfallande för kung Johan III och därmed inte göra tillräckligt för att få denna och landet att konvertera till katolicismen. Kung Johan III blev mer och mer irriterad på Klosterlasse för hans alltmer radikala åtgärder som gång på gång resulterade i konfrontation med den svenska kyrkan.

Klosterlasse kom även att skriva en rad satiriska skrifter som publicerades, den mest kända av dessa är - Brevet från Satan. I brevet som vänder sig till Biskopen och prästerna i Sverige där han bl.a. driver med celibatet och andra krav som finns inom den katolska kyrkan som de nu slipper som protestanter mm. I brevet står förutom detta också denna rad där Satan säger "man måå icke hafwa domare om den helgha Skrifts vthtydningh, vthan huar och een må henne vthtydha efter som anden giwer honom in. Ther af fölier thet, at thet som förestält ähr, lätheliga anthaga kunne". Brevet blev inte väl mottaget och kom att direkt bidra till att Klosterlasse blev utvisad ur landet år 1580.

Klosterlasse reste år 1580 med Possevino till Rom där även Possevino anklagar honom inför Påven att ha varit för undfallande vilket leder till att Påven avslutar missionen och förvisar Klosterlasse tillbaka till arbetet inom jesuitorden och han får inte längre befatta sig med ärenden som gäller Skandinavien. Under de kommande 20 åren skulle han arbeta på ett antal olika universitet i Europa och under den tiden skrev han sitt stora verk "Confessio Christiana" som han hoppades en dag skulle kunna användas för arbetet med att konvertera Sverige.

År 1600 fick han av påven Clemens VIII möjligheten att resa till Danmark för att där missionera men det lyckades dåligt och han kom istället att hamna i Braunsberg i Baltikum som lärare för jesuiter som skulle bli präster. År 1621 vistades han i Riga när kung Gustav II Adolf intog staden, han kändes igen och hade enligt uppgifter ett antal möten med kungen. Kung Gustav II Adolf valde att inte skada honom utan skickad istället iväg honom med ett antal andra jesuiter till Vilna där han dog år 1622.



Test