Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Johan Gabriel von Beijer

Bild på Johan Gabriel von Beijer

 

Information om Johan Gabriel von Beijer

Född: 1606-5-10, Berlin
Död: 1669-9-13, Stockholm

Johan Gabriel von Beijer föddes i Berlin år 1606 som Johan Beier, vi känner inte till vem som var hans far eller mor men de var tämligen välbärgade för Johan fick en god utbildning och studerade bl.a. på ett universitet.

År 1632, när han var 26 år gammal, anställs han av Axel Oxenstierna som kanslist och följer med Oxenstierna när han återvänder till Sverige år 1636 mitt under det 30-åriga kriget. Vi vet att Georg Vilhelm av Brandenburg la beslag på faderns tillgångar vid dennes död av missnöje med att Johan hade gått i tjänst hos svenskarna.

År 1637 blev han sekreterare i Kammarkollegiet (idag Kommerskollegiet, Sveriges äldsta ämbetsverk med ursprungligt ansvar för tullar, utrikeshandel och myntväsendet) där han blev en ledande kraft. Det är dock som Rikspostmästare från år 1642 som han kommer att bli ihågkommen.

År 1641 gifter han sig med Maragareta Weiler, dotter till Hans Weiler, och de kommer att få osedvanligt många barn - hela 14 stycken varav 9 uppnår vuxen ålder. Den äldsta sonen, Johan Gustaf, kommer också att bli den som efter faderns död tar över som Rikspostmästare.

År 1642 köper Johan det stora huset på Storkyrkobrinken 4 som än idag kallas för det Beijerska huset, han kommer på 1660-talet att låta bygga om det till dagens utseende och huset har idag en av de bäst bevarade gårdsmiljöerna från 1600-talet i hela landet. Han kommer att bo på de övre våningarna med sin växande familj medan de två under våningarna används av postens förvaltning och under hans tid även fungera som Stockholms enda postkontor. Senare när hans son, Johan Gustaf, tar över som Postmästare i Stockholm flyttar postkontoret tvärs över gatan till huset på Storkyrkobrinken 3 där det stannar till början av 1700-talet.

Johan kommer att bli den som formar det nya postväsendet i Sverige under åren 1642 fram till sin död år 1669. Det är bl.a. under hans tid som privatbreven förmedlas av postverket, rapporter om händelser i utlandet sammanställs, postförbindelser med stora delar av landet upprättas på en regelbunden basis o.s.v. Så länge som Axel Oxenstierna lever och håller sin beskyddande hand över postverket och Johan lever han ett relativt problemfritt liv, det är i samband med Oxenstiernas död år 1654 som problemen börjar. Men det sista den stora rikskanslern gjorde för Johan var att se till att han blev adlad år 1654 och det är nu som Johan tar sig efternamnet "von Beijer".

År 1654, efter Oxenstiernas död, utses (av drottning Kristina) en ny Generalrikspostmästare i form av hovmarskalken och friherren Vilhelm Taube. Johan blir nu degraderad till att få ansvar för posten i Stockholm som Stockholms Postdirektör men blir även inom kort fråntagen även denna tjänst då Taube utser Andreas Law som ansvarig för posten i Stockholm.

Johan etablerar år 1660 ett privat postverk som genom hans stora kunnighet lyckas förmedla posten snabbare och mer effektivare än statens postverk under Taubes ledning. Detta gör att han kommer i direkt konflikt med Taube som tar slut först år 1662 när Taube dör och Johan återfår tjänsten som Postdirektör för hela postverket. Han kommer att fortsätta som ansvarig för postverket fram till sin död år 1669 då hans hustru, Margareta, tar över som ansvarig för postverket och efter hennes död år 1675 tar sonen Johan Gustaf över. Här kan man säga att det svenska postverket går i arv inom familjen von Beijer.



Test