Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Georg Stiernhielm

Bild på Georg  Stiernhielm

 

Information om Georg Stiernhielm

Född: 1598-8-7, Falun i Dalarna
Död: 1672-4-22, Stockholm

Jöran Olofsson* föddes år 1598 i Vika socken som idag är en del av Falun, hans far var Olof Markvardsson Stierna (1551-1647) och hans mor var Karin Mattsdotter (1560-?). Fadern var av en dansk adelssläkt (Stierna) men hade flyttat till Sverige under början av 1500-talet och var bergsmän bosatta runt Kopparberget i Dalarna. Vad vi känner till var han enda barnet och växte upp på Gammelgården i Vika.

Åren 1612-1613 studerade han vid Uppsala universitet för Johannes Rudbeckius för att sedan fortsätta sina studier vid universiteten i Wittenberg, Greifswald och Helmstedt. Sannolikt var han även i Holland och Italien. År 1624 var han dock tillbaka i Sverige som biträde till sin gamla lärare, Rudbeckius, som nu var biskop i Västerås. Han lämnade dock snart för att avsluta sin studier vid universitetet i Greifswald år 1625.

År 1626 anställdes han som lärare vid gymnasiet i Västerås men fortsatte snart till Stockholm och sedan vidare till Preussen. År 1630 gifter han sig med 1630 med Cecilia Bure (1603-1666) och de fick barnen Johan Markvard (1630-1685), Gustaf (1633-1634), Gustaf (1635-1662), Georg Otto (1638-1673), Laurentius (1640-1671) och Christina (1643-1728). Familjen kom att bosätta sig i Dorpat i Livland där han tjänstgjorde som lantdomare och assessor vid hovrätten i Dorpat. Han kom att bo i Dorpat, fast med långa avbrott, fram till år 1656.

År 1631 blir han adlad av kung Gustav II Adolf och det är nu han tar sig namnet Georg Stiernhielm. År 1640 lyckas han köpa godset Vasula utanför Dorpat (heter idag Tartu och ligger i östra Estland) och det kommer att stanna i släktens ägo fram till år 1921 när Estland blir självständigt från Ryssland.

År 1658 blir han utsedd till landsdomare i Trondheim av kung Karl X Gustav men var tvungen att lämna år 1660 när området återtogs av Danmark och Norge. År 1661 utses han till krigsråd i Stockholm och år 1667 blir han den första styresmannen vid det nyinrättade Antikvitetskollegiet i Stockholm men han dör efter bara 5 år, 1672. Hans kista stals år 1835 från Sånga kyrka så han ligger inte begravd någonstans.

Stiernhielms viktigaste gärningar är att han efter sina studier vid de utländska universiteten tog med sig nya kunskaper i matematik hem till Sverige vilket kom att utveckla den matematiska kunskapen i landet. Dessa kunskaper användes bl.a. till att bestämma mått, vikter och mål enligt vetenskapliga metoder i landet på ett enhetligt sätt.

Han framförde teser om att gotiskan var ursvenskan och att goterna ursprungligen hade kommit från Sverige vilket sannolikt inte var korrekt men sporrade många efter honom till forskning i språk och historia.

Hans största insatser kom dock inte poesins området. Det var Stiernhielm som först började skriva dikter som skönlitterära verk och inte andliga, det var på den här tiden ett stort steg och sågs inte med helt blida ögon av kyrkan. År 1668 kom hans diktverk "Musæ Suenthizantes" ut, skrivet på svenska och skulle få stor betydelse för det utvecklingen av det svenska språket. Det var som utvecklare av det svenska språket han kom att få sin största betydelse.

*Jöran Olofsson var hans namn vid födseln, han började kalla sig Georgius Olai Vicheus Cuprimontanus under studietiden vid Uppsala. Senare började han använda namnet Georgius Olai Lillia där efternamnet kom från hans farfars mor (Kerstin Andersdotter Lillie af Ökna) men det var först i samband med att han blev adlad år 1631 som han tog namnet Georg Stiernhielm.



Test