Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Carl Johan Cronstedt

Bild på Carl Johan Cronstedt

 

Information om Carl Johan Cronstedt

Född: 1709-4-25, Stockholm
Död: 1779-11-9, Stockholm

Carl Johan Cronstedt (af Fullerö) föddes år 1709 i Stockholm, hans far var Jakob Olderman, adlad greve Cronstedt år 1693 (1668-1751) och hans mor var Margareta Beata Grundel (1689-1772). Han var vad vi vet enda barnet och växte upp i Stockholm där hans far hovjunkare, fadern blev senare landshövding i Kronobergs län och riksråd.

Han flyttade sannolikt ganska snart till Fullerö slott i Västerås där han växte upp och blev undervisad av en informator tillsammans med Augustin Johansson, adlad Ehrensvärd (1710-1772). Cronstedt kom tidigt till slottsbygget i Stockholm där han studerade arkitektur under Carl Hårleman men dessutom även senare mekanik för Chistopher Polhelm hos dennes gård Stjärnsund i Dalarna.

År 1731 anställdes han vid hovet som hovjunkare*, samma tjänst som hans fader hade haft 26 år tidigare. År 1732 reser han till Paris tillsammans med Hårleman där han börjar studera arkitektur vid "Bâtiments du roi" och fick tillträde till det franska hovet. Han stannade i Paris till år 1735 då han reste vidare till Rom och återvände till Sverige via Florens, Paris, Holland och Tyskland år 1737.

År 1737 fick han anställning på slottsbygget under Hårleman med ansvar för hantverkarna och blev deras arbetsledare. Cronstedt gjorde några få interiörarbeten på slottet, främst ritade han hertig Karls drabantsal och senare även det stora biblioteksrummet i den nordöstra flygeln. Han var även mycket engagerad i drottning Lovisa Ulrikas tillbyggnader av Drottningholms slott men oftast efter Hårlemans ritningar.

År 1744 gifter han sig med Eva Margareta Lagerberg (1725-1779) och de får 9 barn, Margareta Ottiliana, Sven Jakob, Eva Charlotta, Fredrik Adolf Ulrik, Nils August, Ulrika Christina, Johan Adam, Otto Garbriel och Anna Beata.

Cronstedt befordrades till överintendent på 1740-talet och gjorde ett antal arkitektuppdrag utanför Stockholm, bl.a. den stora ombyggnaden av Örebro slott, kyrktornet på Linköpings domkyrka och även ombyggnaden av Skara domkyrka.

Under 1760-talet tog Cronstedt fram förslag till ett nytt börshus vid Stortorget i Stockholm där hans biträde var den då unga arkitekten Erik Palmstedt. Börshuset skulle senare byggas enligt Palmstedts ritningar som hade sitt ursprung i Cronstedts förslag. Det är också under den här perioden som Cronstedt tar fram en lösning till en ny typ av kakelugn med en slingrande rökgång som ger mer värme, han kom därför att kallas "Den svenska kakelugnens fader".

År 1772 ritar han det Norra Bancohuset i Gamla Stan, den byggnad där man tryckte de svenska sedlarna till skillnad från det Södra Bancohuset som Nicodemus Tessin d.ä. ritade och där administrationen mm hade sina platser. Han gjorde även smärre arbeten på Riddarhuset på 1760-talet.

Under sina sista år ansvarade han för färdigställandet av slottsomgivningarna, framförallt Lejonbacken på slottets norra sida. Han hann inte se dessa klara men det var hans planer som låg till grunden för bl.a. dagens utformning av Mynttorget mm.

Cronstedt dog år 1779 i Stockholm men han ligger begravd i Barkarö kyrka i Västmanland.

*Tjänsten som hovjunkare var inte ett betalt arbete utan snarare en hederstitel, uppdraget som hovjunkaren hade var ofta de utföra de arbetsuppgifter som kungen delade ut efter behov. En mer specifik uppgift var dock att skära upp steken vid kungens måltider.



Test