Öppna stäng menyn
En bild på ett stort hus
En bild på ett hus
En bild på ett litet hus
En bild en telefon mm
En bild en karta

Bengt Erland Fogelberg

Bild på Bengt Erland Fogelberg

 

Information om Bengt Erland Fogelberg

Född: 1786-8-8, Göteborg
Död: 1854-12-22, Trieste i Italien

Bengt Erland Fogelberg föddes i Göteborg år 1786 (på Drottninggatan 48). Hans far var gälbgjutarmästaren (en person som gjuter föremål i främst mässing) Erland Fogelberg (1751-1811) och hans mor var Margareta Maria Lind (1781-1823). Precis som de flesta andra pojkar vid den här tiden börjar han arbeta i sin fars verkstad redan vid väldigt unga år, troligen var han inte äldre än ca 5 år gammal. Under den här tiden börjar han även i skolan där han undervisas av magister Åbom. Han växte upp tillsammans med sin äldre syster Anna Maria (född ca år 1781).

Redan när han var 7 år gammal (den 26:e september år 1803) får han åka till Stockholm för att året efter (år 1804) bli lärling hos hovciselören (en person som gör reliefutsmyckningar i främst metall) Fredric Ludvig Rung (1758-1837), samma år börjar han även på Konstakademiens principskola (en förberedande skola, normalt från 12 års ålder) mycket yngre än alla de andra eleverna. År 1805 fick han sin första utmärkelse, en s.k. jetong i figurteckning.

År 1806 blir han gälbgjutargesäll hos Rung men redan år 1807 slutar han och väljer att inte fortsätta att utbilda sig till hantverkare utan istället satsa på att bli konstnär. Det går bra för Fogelberg på skolan och han får flera fina utmärkelser och år 1812 blir han s.k. agré (eller agreerad, en titel som Konstakademien gav yngre framstående konstnärer som ännu inte kunde bli ledamöter) vid Konstakademien, det är också under den här tiden som han träffar konstnären Johan Tobias Sergel som stöder honom och kommer att påverka honom mycket i hans utveckling.

Under studietiden blev Fogelberg relativt missnöjd med hur utbildningen bedrevs på Konstakademien och bildade därför den privata konstskolan som gick under namnet "Sällskapet för konststudium" tillsammans med konstnärerna Johan Fredrik von Breda och Johan Gustaf Sandberg. Det kom att bli en del stridigheter mellan dem och Konstakademien och bl.a. resulterade det i en livslång problemfylld relation med Konstakademien för Fogelberg. Trots detta fick han år 1819 akademiens resestipendium och reste redan år 1820 till Paris och senare år 1821 till Rom. Han skulle i stort sätt aldrig komma tillbaka till Sverige igen förutom ett antal korta besök.

Under sina sista år i Sverige skapar nu Fogelberg en rad reliefer baserade på klassiska motiv men kanske framförallt blir han inspirerad av den nordiska mytologin och ställer ut på den Götiska utställningen i Stockholm år 1818 med skisser av "Oden", "Tor" och "Frej" som fick stor uppmärksamhet, bl.a. av kung Karl XIV Johan som gärna ville se dem marmor. Under dessa år dör hans far (år 1811) och hans äldre syster vilket gör att hans mamma blir både ensam och utan stabil försörjning. Fogelberg skickar konstverk han gjort till modern så hon kan sälja dem och tjänst lite pengar men han besöker henne inte, de har dock en ömsint och långvarig brevväxling som fortsätter fram till moderns död år 1823.

År 1821 bosätter sig Fogelberg i Rom vilket skulle bli hans hem för resten av hans liv. Här skapar han nu konstverken "Sittande Psyche", "Mercurius", "Amor i snäckan", "Paris med äpplet" och "Hebe". Han gör också den stora bysten av Gustav Vasa som står på Slottsbacken i Uppsala. År 1828 får han slutligen beställningen av kung Karl XIV Johan på ett av sina skisser han visade upp på Götiska mässan år 1818, det är "Oden". När den anlände till Sverige år 1831 blev den mycket uppmärksammad. Det resulterade bl.a. att Fogelberg blev invald som ledamot i Konstakademien år 1832, han kommer dock aldrig att närvara vid några möten.

Han fortsätter att skapa en rad stora konstverk från sin atelje i Rom, de i brons gjuts oftast hos Ferdinand von Miller i München, bara för att nämna några; "Amor döljande Mars vapen", "Karl XIII", "Gustav Vasa", "Tor", "Balder" och "Gustav II Adolf". När han återvänder till Stockholm på ett kort besök år 1845 får han beställningen på tre stora monumentalstatyer, ryttarstatyn av "Karl XIV Johan" som idag står på Slottsbacken i väntan på att nya Slussen skall stå klar, "Gustav II Adolf" i Göteborg som tillsammans med Poseidon är det främsta offentliga konstverket där samt "Birger Jarl" som står på Birger Jarls torg på Riddarholmen i Stockholm. Dessa 3 statyer kommer att ge honom en plats bland Sveriges största skulptörer.

År 1854 kommer Fogelberg till invigningen av "Birger Jarl" och ryttarstatyn av "Karl XIV Johan". Han får stora hyllningar för sina konstverk trots att de då är försenade. Statyn av Birger Jarl skulle ha invigts år 1852, på 600-årsdagen av hans förmodade grundläggning av Stockholm (det årtalet är t.o.m. ingraverat i sockeln även om invigningen skedde två år senare). Det är nu en Fogelberg påverkad av sjukdomar och när han reser tillbaka till sitt hem i Rom dör han i Trieste den 22:a december år 1854 (järnvägen från Wien gick till Trieste och var den stora resvägen på den tiden mellan Italien och Österrike).

Fogelberg gifte sig aldrig och på initiativ av Göteborgs stad så transporterades han hem till staden efter sin död och år 1862 begravdes han på Östra kyrkogården. För dig som är intresserad kan det kanske vara intressant att veta att han fick en park i Göteborg uppkallad efter sig, Fogelbergparken som också kallas för Bildhuggarens park, och som ligger mellan Vasastaden och Övre och nedre Fogelbergsgatan (jo, han fick en gata uppkallad efter sig också).



Test